Knasig hotellöversättning

När jag var i Göttingen i våras hade jag lite kul när jag läste hotellets informationshäfte. Jag vet ju att en inte bör göra sig lustig på andras bekostnad när det gäller språket. Men ibland blir ju översättningar väldigt roliga. Så jag tänker om jag låter bli att berätta vilket hotell det är så kanske det är okej?

I receptionen kan en skriva in sin önskade väckningstid. En cigarett finns i källaren. Och om du vill ha någon form av städning sätter du upp "stör ej"-skylten på dörren.

Hotellet erbjuder servicen att skicka din egen post till dig, det är något de gillar att göra dessutom. Bland verktygen hittar du extra täcken, kuddar och handdukar - verktyg som kanske är bra om du ska göra ett rep? Och slutligen: har du ett behov att dela med dig av dina önskningar så kan du kontakta de som arbetar i receptionen (antagligen effektivare än att kasta en slant i önskebrunnen).

Recept för lyckat distansförhållande?

Jag brukar normalt sett inte vara alltför privat på bloggen, men ibland finns de större mysterierna väldigt nära inpå en själv. Den som känner mig vet att relationer inte är mitt specialområde, vilket kanske både beror på tidigare erfarenheter och på självkänsla. Samtidigt är jag en väldigt självständig person och kommit att värdesätta att kunna må bra i rollen som "singel".

Och givetvis är det då det inträffar, att jag då träffar någon som kommer att få en betydelsefull roll i min vardag. Helt fel tidpunkt, såklart. Som nydisputerad är ju normen att jag ska stå med resväskan beredd och vara vart än jobben finns. Att även han befinner sig i en snarlik situation med osäkra framtidsplaner och en sysselsättningsgrad på 200% har väl inte hjälp till. Relationen har varit kantrad med mycket osäkerhet då framtiden bara sträcker sig några veckor framåt. Sakta har detta ändrats under våren, även om jag fortfarande är väldigt van vid att vara ensam och göra på mitt sätt, och nu pratar vi lite löst om planer för hösten.

För att krydda till det ännu mer - en av oss fått ett jobb i sommar på en ort bortom pendlingsavstånd. Detta var visserligen ingen större överraskning, men nu är det plötsligt sommar och distansförhållandet ett faktum. Nu är kanske en separation på 2,5 månad inom samma land kanske inte samma grej som för de vänner som haft distansförhållande mellan två olika kontinenter i över ett års tid. Vi kommer få träffas åtminstone en gång. Men det får mig ändå att fundera över ifall det finns ett "recept" för att hålla relationer vid liv trots avstånd i tid och rum. Någon som sitter inne på "svaret" eller "relationstips"?

Sightseeing i Sundsvall

Det blev nyligen en tur till Sundsvall. Här har jag förvisso varit tidigare men bara på korta visiter. Nu gavs tillfälle att utforska staden något mer ingående. Besöket bjöd på bland annat cykeltur längs ån och uppför Norra Berget. Och så klart matstopp hos Tant Anci & Fröken Sara, ett väldigt trevligt ekologiskt café/restaurang.

Stora Torget i Sundsvall med Gustav II Adolf.

På loppis hittar man många märkliga ting. Vem har en gång ägt den här lilla cellisten? Och kommer den någonsin att hitta ett nytt hem?

En liten park vid Hovrätten.

Kattbänkar.

En häftig park med olika slags experiment att utföra. Röret till vänster finns det flera utav så att du kan kommunicera med andra i parken.

Häftig staty längs vattnet. I bakgrunden skymtas Norra Berget.

Uppe på Norra Berget finns detta utkikstorn.

Arkitekturen må vara lite speciell men utsikten är imponerande. Att cykla upp hit var en utmaning... Här uppe finns också ett friluftsmuseum i stil med Skansen.

Bureplatsen på Norra Berget. Förr ett ställe folk slängde saker på utan tillåtelse, nu ett konstverk av Hans Peterson, Mats Olofgörs och Jonas Berglund.

Ungdomsfältet. Inte direkt en inspirerande plats.

Högomstenen (runsten) och Högoms gravfält.

En skolfasad var klädd med många fina utsmyckningar med olika dygder. Här: lydnad och flit.

Glasdörrar till toaletten

Alltså, påfundet med glasdörrar till toaletten som vissa hotell har anammat. Oavsett hur nära en står sin rumskamrat så önskas i alla fall ett visst mått av privat utrymme, åtminstone på toaletten. En dörr är visserligen en dörr, men när dörren är gjord av glas så förlorar den delar av sin primära funktion. Såsom att skapa en personlig sfär.

Obs, personen som syns på bilden vill understryka att fotografiet är en rekonstruktion och inget smygfoto.

En blå påse full med tvätt

Tvättkasse

Den gemensamma och bokningsbara tvättstugan må skapa frustration och otaliga städklagningslappar men jag tycker det är en fin inrättning. Jag kan inte föreställa mig att behöva springa ner på stan till en "laundromat" med mina smutsiga underkläder. Och att varenda hushåll ska behöva ha en egen tvättmaskin verkar tangera resursslöseri i min mening. Att inte fler länder har insett den kollektiva tvättstugans potential är något av ett mysterium.

I min förening har tvättstugan precis renoverats och det kändes lite lyxigt att få premiärtvätta i den idag. Snabbare och effektivare maskiner. Och dessutom två tvättmaskiner (tidigare hade vi bara en med motiveringen att det var tanken i föreningens begynnelse att alla skulle tvätta i egna lägenheten). Att kunna köra fyra maskiner på samma tid som det tidigare tog för tre omgångar (inräknat med en körning i egna maskinen i lägenheten) är betydligt mer tidseffektivt.

Nåväl, tvättstugan må vara en typisk "svensk institution" men jag skulle vilja hävda att denna institution inte är komplett utan en blå tvättkasse. Det finns förstås de grannar som släpar hela tvättkorgen ner till tvättstugan, men bland yngre skulle jag nog våga påstå att de flesta använder IKEA:s blå plastkassar till sin tvätt. Förutom att de är stora och kanske inte kommer till mycket annan användning i hemmet, så är ju kassarna väldigt tåliga, jag tror jag haft mina i flera år (någon är säkert minst tio år gammal). Instämmer ni i min observation att de blå påsarna är typiska tvättpåsar i tvättstugesammanhang?

Allt dom bygger upp och sedan mejar ner

Så här i sommar- och skolavslutningstider är det utomhuskonserter och festivaler på löpande band. Det jag förundras över är hur snabbt dessa scenområden byggs upp, det tar bara några få dagar. Men när musiken tystnat så verkar det ta desto längre tid att packa ner allting. Är det för att det är mer brådskande att sätta upp alla scener, staket och annat? Eller för att det är mer logistik kring att montera ner varje grej i rätt ordning och se till att allt ligger rätt för snabb uppbyggnad vid nästa event? Eller är det färre människor som deltar i rivningen än i byggandet? Alternativt: bygger jag det här på alltför lite empiri och generaliserar utifrån ett enda festivalbygge?

Den uppmärksamme kanske noterade hur inläggsrubriken parafraserade Florence Valentins låt Allt dom bygger upp ska vi meja ner. 

"All uppvaktning på min födelsedag undanbedes"

Uppvaktning i tidningen.

Spalten "Uppvaktning" på familje-sidorna i dagstidningarna måste vara något av en svensk institution. Åtminstone har mina utländska vänner tyckt det här varit ett mycket märkligt fenomen. I spalten tycks det finnas två varianter. Antingen bjuds det in till fest eller så undanbedes all form av uppvaktning väldigt bestämt. I synnerhet är det den senare sorten (som kanske idag är vanligast?) som mina vänner rynkat ögonbrynen åt.

Jag brukar fundera lite över hur dessa personer som sätter in dessa uppvaktnings-annonser. Här till vänster finns två exempel som kommer från en lokaltidning jag hittade i en buss. Just att det är en lokaltidning gör att vi troligen kan anta att personerna är ganska säker på att deras bekanta läser tidningen noggrant. De kan ju ses som en slags analog version av sociala medier.

Den första är en person som vill bjuda in till 50-årsfest och inkluderar tid, adress och telefonnummer. Kanske kan till och med jag anmäla mig och fira jubilaren? Hur vet läsaren om den är inkluderad i firandet eller inte? Den andra personen ska fylla 90-år och vill absolut inte ha uppvaktning och betonar detta med "var god respektera". Här tänker jag att vid en sådan respektabel ålder så är det kanske inte alla som orkar eller vill ha partaj. Men generellt kan jag fundera huruvida dessa "ingen uppvaktning"-annonserna är menat som ett indirekt påpekande att det är dags för födelsedag och att det går ju bra att hör av sig och gratulera. Eller om de som undanber sig denna uppvaktning vid tidigare tillfällen har uppvaktats på ett sätt de inte gillat? Och vad händer ifall någon (som läst eller inte lusläst familjesidorna) kommer oannonserad på födelsedagen med en liten gåva? Blir födelsedagsgrisen glad eller arg? Vilket i sin tur får mig att fundera på hur vanligt det är att dyka upp hos någon som fyller år utan att först ha fått en kalas-inbjudan?

Dessa uppvaktnings-annonser väcker alltså många funderingar. Någon av er som satt in en sådan? Eller som läser dem noggrant inför någon bekants bemärkelsedag? Som känner till de oskrivna reglerna bakom dessa klassiska rader?