onsdag 27 maj 2015

Det finstilta

När man gått igenom processen att koppla jobb-ID-kortet med ett flashigt betalkonto för att kunna kopiera på biblioteket.  Och när man laddat kontot med minsta möjliga belopp (100kr) för att kunna kopiera tio (10) sidor. Och när man väl ska kopiera inse att det bara är studenter och inte anställda som behövde göra detta. För att anställda har obegränsad kredit.

1. Agggghhh!!!
2. Varför har jag inte kopierat något på biblioteket under tre år?
3. Dags att skaffa glasögon och läsa det finstilta?

tisdag 26 maj 2015

Ett kvitto på ett tidigare utlån

Jag tycker det är lite spännande att hitta någons inköpslista i en korg i mataffären. Det ger lite spänning i att försöka luska ut vem som skulle kunna tänkas ha skrivit den. Vad som skulle tillagas till middag och till vem maten skulle serveras. Lika spännande är det att hitta ett gammalt utlåningskvitto i en biblioteksbok. Det är lite varning för en fördomsprofil! Ibland får man dessutom uppslag att låna en bok man inte visste existerade.

Idag hittade jag ett sådant kvitto i en kokbok jag behövde göra en jobbrelaterad koll i. Personen i fråga tycks gilla avancerade matlagningsmetoder, läser läkemedelskemi, bygger ett hus, dansar tango, spelar dragspel och håller på att lära sig finska. En sån där supermänniska med många järn i elden. Eller bara en läsoptimist som jag, som lånar massor av spännande böcker men aldrig hinner läsa dem...

måndag 25 maj 2015

Bekvämlighetsplacering

Jag var på en föreläsning idag i en stor aula som har två sidoingångar. Arrangörerna hade placerat fika vid ena entrén varpå denna dörr blivit den naturliga entrén. Detta påverkade var folk satt sig. Majoriteten - inklusive jag - placerade sig på den halva närmst denna ingång. Och helst inte för långt in på den långa stolsraden. Och helst inte för långt fram. Vi människor är allt bekväma av oss, vilket gjort det lite obekvämt för de som kom sist och ville prompt sitta på samma sida som alla andra. Då fylldes "buffertplatserna" som användes för att skapa distans till eventuella främlingar.

Det får mig att tänka på när man går på teater eller bio och har ytterplatser. Av någon anledning kommer (nästan) alltid de som har platser i mitten av raden sist. Och vid det laget har man hoppat upp och ner i de stationära klaffstolarna ett antal gånger. Möjligen hade en mittgång kunnat avlasta ytterpositionerna.

Skillnaden är dock att första exemplet tillämpade fri placering medan det andra förbokning. Visserligen är det skillnad på föreläsning och föreställning så det förklarar kanske varför fri placering inte per automatik innebär rusning till biopublikens åtråvärda mittenradare. Ibland vill man ju kunna ta sig ut snabbt.

Var sitter du gärna eller ogärna?

söndag 24 maj 2015

Redo för sommaren

Så där! Då är balkongen redo för sommaren. Nu kommer det säkert att regna och blåsa kallt de kommande månaderna...

Men visst är det något särskilt att plocka fram sådant som utemöbler och grill? Lite som en ritual som ska frammana årstiden.

onsdag 20 maj 2015

Tack för obefintlig markservice

I avhandlingars tack-ord nämns - förutom de obligatoriska tacken till handledare, opponent, kollegor, finansiärer, tålmofiga föräldrar och barn - ofta som sista person en partner som skött "markservicen" under doktorandens mest intensiva period. Någon vars kärlek är så stor att hen är villig att se till att hemmet fungerar runt den kaotiska forskarstudenten. Som många andra har jag påbörjat en mental tacklista. Men jag har kört fast i slutet. Jag har ingen att tacka för markservice, alltså vardagssysslor i hemmet. Jag får sköta allt på egen hand och betala hela hyran själv. Tack till mig själv?

På senaste tiden har jag försummat det mesta hushållsarbetet. Inte så att hemmet förfaller men regelbunden städning är nedprioriterad. Den stora diskmaskinen som stod oanvänd efter inflytt ser numera till att det inte uppstår onödigt höga staplar av disk vid vasken. Och så går det ju bra att dela upp sysslorna:

Söndag: disk, vattna blommor
Måndag: 1 omgång tvätt
Tisdag: besök i mataffären och 1 omgång tvätt
Onsdag: sophsortering (ännu i planeringsstadiet)

Dessvärre innebär den här uppdelningen ändå att sysslorna kommer återkomma inom kort. Återstår dessutom dammsugning och badrumsstädning. Och avfrostning av frysen. Storkok för lunchlådor. Osv.

Jag funderar på att avsluta med "tack till mig själv trots bristande markservice, det fungerade visdt ändå". Alternativt med ett citat som "adjöss och tack för fisken". Eller så skriver jag hela förordet på rim. Det gäller ju att sätta ett oförglömligt avtryck redan på avhandlingens första sida.

söndag 17 maj 2015

Sångtextanalys del XII: Slit och släng

Jag snubblade över låten Slit och släng med Siw Malmkvist och Hep Stars från mitten av 1960-talet som visst fortfarande dyker upp i allsångssammanhang. Musiken känns igen från Lucky lips. Återvinna kan de i alla fall i musikbranschen. Och på tal om återvinning, vi måste titta in på textens tema:

"I tidningar och P2 tutar folk från morrn till kväll,
Om du vill fixa framgång skall din stil va rationell,
Att va inne på det viset tycks ha blivit din refräng
För du har börjat leva efter mottot slit och släng."

Första versen kopplar samman mode och framgång med begreppet "slit och släng". Jag upplever inte riktigt att det idag är så hetsigt med att följa trender i syfte att framstå som "rationell" och kratta sin egen karriärväg. Men oavsett om modet använts för att uttrycka egen identitet och/eller social samhörighet så nås vi budskap om den konstant. Vi spolar vidare till refrängen:

"Slit och släng din bästa Cadillac
slit och släng din fina båt
Slit och släng din toppen Bongalow
det skrattar jag blott åt
Om du tycker du är skön när du förstör varenda peng
Så får det bli din egen business: fortsatt slit och släng."

Men så är det ju så mycket mer än kläder som knappt hinns nötas innan garderoben måste uppdateras.  Det är bilar, mobiltelefoner, datorer, boende med mera som uppdateras. Kanske är det detta som förändrats idag. Vi hinner inte slita ut det innan det uppgraderas. Eller så har manicken ett inprogrammerat planerat åldrande som gör att de på utsidan inte hinner nötas men insidan blir pensionär innan grejen ens hinner upp i skolåldern.

Vi hoppar nästa vers för där svänger låten till ett kärlekstema, dock med lite girl power: killen sliter och slänger visst med andra tjejer, men den här tjejen köper inte den devisen. Nu saknar visserligen låten starkare koppling till miljö för att kvala in på vårt miljö-soundtrack, men den delar ändå ut en och annan konsumtionskritisk känga i trallvänligt format.

söndag 10 maj 2015

Den ambivalenta doktoranden

När jag efter en lång söndagscykeltur träffar på en senior kollega i snabbköpet som råkar ligga nära jobbet och får frågan: är du på väg till jobb eller från jobb? Då, då undrar jag för tionde gången denna vecka varför jag sökte en doktorandtjänst.

Jag är så trött på att befinna mig i en miljö där det är normalitet att stolt jobba sju dagar i veckan samtidigt som kollega efter kollega blir sjukskriven. I en miljö där det näst intill råder konsensus att det är omöjligt att skriva en bra avhandling på fyra år om du inte arbetar mer än 40 timmar i veckan. I en miljö där nästan ingen sjukanmäler sig för lättare sjukdomar och influensa eftersom jobbet måste göras ändå. I en miljö där jag måste prestera, publicera och framhäva mig själv som om jag vore en maskin ifall jag vill stanna kvar i akademin. Där ingen frågar vilka konsekvenser jobbet får för privatlivet.

Jag är också trött på att mötas av förvåning när jag säger att jag inte vill stanna kvar i akademin samtidigt som det är uppenbart för alla att det inte finns plats för alla som disputerat.

För dig som funderar på att doktorera så vill jag absolut uppmuntra dig att göra det. Det är ett givande, stundtals mycket roligt och utmanande jobb med mål att bidra med något till samhället. Men var beredd på att utbildningen förhåller sig till ett forskarideal som för somliga - t.ex. mig - kan vara mycket svårt att leva upp till utan att göra avkall på livet utanför arbetet.