10-kronorsautomaternas återkomst

Kanske har jag varit ouppmärksam, men jag trodde de här leksaks- och godismaskinerna försvann på 90-talet. Alternativt blivit förpassade till nöjesfält. Någon har tydligen drabbats av lite nostalgi eller tänkt att det här är ett bra sätt att få pengar från småbarn som får veckopeng i tiokronorsmynt.

Dagens i-landsproblem: undertexter

Dagens i-landsproblem är TV-relaterat. Den uppmärksamme kommer nu att dra sig till minnes att jag inte äger en TV, men ändå betalar TV-licens eftersom jag a) sedan de tog bort tvånget på dator-licens inte bemödat mig kontakta Radiotjänst, och b) eftersom jag tycker fenomenet Radiotjänst är så pass intressant (och lite bisarrt) att jag tycker det är värt att behålla.

Nåväl, jag streamar de program jag har tid och lust att se genom datorn. Främst genom SVT Play men också ibland på TV4play (och vid sällsynta tillfällen det där som en gång i tiden hetter TV3). Bland dessa streaming-tjänster har jag hittat ett mysterium. Kanske inte lika stort mysterium som SVT Flow, siten som ingen förutom SVT själva tycktes förstå meningen med, eller hur den skulle skilja sig från Play. Möjligen är dagens mysterium kopplat till webbläsaren och i så fall får någon hemskt gärna upplysa mig om detta.

Okej, nu kör vi!

Varför finns det inte ett smartare filter för undertexter på streamingtjänsterna?

På SVT Play kan jag texta svenska program på svenska. Helt logiskt och rätt enligt tillgänglighetsprincipen och att 90 % av befolkningen ska kunna slå på funktionen när skåningarna dominerar i Melodifestivalen eller i Bron. Nä vänta, det där sistnämnda var ju fel, skåningarna dominerar inte alls. Vad jag däremot inte kan göra i SVT Play är att stänga av textningen på engelska serier. Ett envist minne påstår att detta en gång i tiden faktiskt gick, men numera måste jag se Unge kommissarie Morse med obligatoriska undertexter. Funktionen att stänga av textningen finns däremot på TV4play. Men - jajamensan jag har hittat ett "men" här - då är det allt eller inget. Oavsett vilket språk det talas på. Som i Modus, där talar de svenska, danska, engelska och något arabiskklingande språk. Liksom Bron så textas språken som inte är svenska. Men medan jag kan förstå engelskan och en skaplig del av danskan, förstår jag inte det fjärde språket i Modus alls. Därmed är textningsfunktionen inte optimal. Det kan vara ViaFree (med reservation för att jag blandat ihop det eller att det numera inte fungerar) som erbjuder den optimala lösningen där textningen försvinner för engelska men andra språk textas. Dock misstänker jag att detta beror på att textningen ligger på själva "filmrullen" och inte är ett filter som läggs på av kanalen.

I en önskevärld skulle jag vilja ha en personlig inställning där tjänsten känner av vilka språk jag önskar för undertexter.

Ja, men jag sa ju att det var ett i-landsproblem!

Den svåraste arbetssysslan

Jag fortsätter idag på veckans ämne: hushållsmaskiner. Många på mitt jobb innehar en doktorsexamen. Vi har ägnat en stor del av våra liv att samla information, läsa stora mängder text, analysera olika slags data och skriva komplicerade texter. Av alla våra arbetssysslor (som bl.a. kan innebära rätta tentor och mäkla mellan studenter som av olika anledningar upplever svårigheter att samarbeta), så är nog den i särklass svåraste arbetsuppgiften att starta diskmaskinen. 

Inte för att vi försöker undvika vårt köksansvar som följer ett uppsatt schema. Nej, det är svårigheten att få maskinen att starta överhuvudtaget. Trots att vi har uppklistrade instruktioner så står man där varje gång och öppnar och stänger luckan flera gånger, trycker på knapparna i olika kombinationer och grymtar frustrerat. Den här diskmaskinen är inte på långa vägar användarvänlig.

När blev diskmaskiner "rocket science"?

Tvättmaskinen och uppfostran av tvättare

I början av året införskaffade jag ny tvättmaskin som fick ersätta modellen från 1989. Den nya spelar en käck musikslinga när programmet är slut (eller gjorde, tills jag stängde av funktionen). Det har tagit lite tid att lära känna den nya maskinen och memorera vilka program som ska användas till vilken sorts tvätt. Såsom att lära mig skillnaden på två funktioner som båda ska vara sätt att bli av med envisa fläckar.. På maskinen finns vissa ikoner som är mer eller mindre uppenbara. Det finns ett får vid ylle-programmet. Ylle är ju annars ett program jag förstår, även om ikonen indikerar att det kanske är okej att tvätta djur. Det finns däremot ingen bebisbild bredvid programmet för babykläder. Programmet "super eco wash" är lite mystiskt och de två olika bomullsprogrammen behövde jag konsultera bruksanvisningen för att förstå. Båda programmen tar dock 2-3 gånger längre tid att köra än "daglig tvätt".

Fast det var först för någon vecka sedan jag verkligen begrep vad den där lilla pilen på ena bomullsprogrammet innebär. Det är tydligen en universal-pil som indikerar att detta program är det mest energisnåla programmet på maskinen. Enligt Energimyndigheten så är dessa program - trots att de kan ta närmre tre timmar - energisnålare än ett program som tar en timme. Den här informationen misslyckades instruktionsmanualen informera mig om på ett pedagogiskt vis. Däremot så vill manualen uppfostra mig till den duktiga och proffsiga tvättaren. Lite som på hemkunskapen i högstadiet. Låt oss titta närmre:

Under "information om säkerhet" får jag lära mig mycket matnyttigt. Exempelvis får jag inte sprida "flyktiga" ämnen som insektsmedel på utsidan av maskinen. Efter ha googlat så tror jag mig förstå att flyktiga ämnen är sådant som kan avdunsta, till exempel lösningsmedel. Bilklädsel och cykelklädsel får inte tvättas i maskinen. Lite oklart med ordvalet här. Likställer de typ bilstolsklädsel med kläder jag har när jag cyklar? Att tvätta matsvinn, skor och djur går inte heller hem (detta trots att de har en ikon av ett får på maskinen). Jag måste komma ihåg att inte trycka på knapparna med fingernageln, då detta kan skada maskinen. Inte heller ska jag stoppa ner mina händer i tvättmedelsfacket. Jag blir lite konfunderad om jag måste sluta använda kroppsoljor som t.ex. mandelolja, eftersom rester av detta på kläderna kan förstöra maskinen. Jag får inte heller använda "naturlig handtvål", men det står ingenting om onaturlig tvål.

Att strumpor och underkläder ska tvättas i tvättnät kändes också nytt. BH med bygel visste jag ju, men trosor och strumpor? Det är visst viktigt att man håller undan små barnfingrar när luckan stängs för att undvika skador (oklart om det är skador på barnet eller maskinen).

"Tvättetikett" betyder att sortera sin tvätt utifrån material. Nä, sedan insåg jag att det inte alls handade om "vett och etikett" utan om etiketten i plagget... Punkt fyra föreslår visst att även rena yllevaror ska tvättas (för att bli extra rena?). På en annan sida står det om dragkedjor. Jag har lärt mig att alltid dra upp dragkedjor för att de inte ska skada andra plagg. Detta var något helt nytt för pojkvännen som annars brukar titulera sig som tvättexpert. I manualen står det dock att detta ska göras för att inte skada trumman. Vidare står det "Dragkedjor ska stängas och fästas med ett snöre före tvätt", vilket känns något överkurs.

Nåväl, jag har tagit till mig denna tvättkunskap och är förhoppningsvis en lite bättre tvättare nu än tidigare. Men det är nog trots allt ett litet mysterium varför dessa manualer skrivs på ett sådant strikt språk. De uppmuntrar inte direkt till sträckläsning av tvättmanualen. Summa summarum så får "boken" 2,5 av 5 tvättbaljor då den lämnar läsaren med lite för många frågetecken. Bonus är de överskådliga tabellerna om de olika programmen som jag skulle vilja laminera och sätta upp ovanför tvättmaskinen.

Mysteriet med informationslappen i trappuppgången

Det satt en uppkopierad lapp i huset om golvrengöring. Lappen indikerade att originalet hade några år på nacken. En illustration som inte kändes som standardbild från ClipArt, användandet av "skall" (istället för "ska") och märken efter hålslag. Eftersom pappret inte hade piercade hål tyder detta på att lappen inte tryckts ut från en digital dokumentsamling, fyllts i för hand och sedan kopierats upp. Extra fint att de lagt till en varning om att det golven kan bli halkiga efteråt.

Anslag i trappuppgången: "HSB informerar".

Anslaget i trappuppgången får mig att fundera över ifall det finns en standardpärm med standardanslag som bostadsbolaget tagit fram och försett varje husvärd och vicevärd med. I denna pärm tänker jag mig fler standardblanketter i stil med: "Tvättmaskinen är sönder", "Hyreshöjning", "Planerad hissreparation"...

Fast det här är ju enbart en hypotes från min sida. För att stärka eller avskriva den behöver jag er hjälp. Bor ni i ett HSB-hus? Har ni sett liknande lappar? Eller kanske till och med sett samma lapp i er trappuppgång? Använder er hyresvärd/vicevärd samma typsnitt och illustrationer på sina anslag?

Traditionsenliga vattenpölar och utebliven plogning

Random cykelväg med djupa vattenpölar.

Så är det dags för vår igen. Med plusgrader börjar snön smälta och den smälta snön blir till vatten. Vad händer då med vattnet? Jo det lägger sig i "svackor" på cykelbanan/gångbanan och rinner inte bort.

Inget mysterium direkt. Snarare en naturlag (frånsett att att asfalt kanske inte är så naturligt).

Men vad som är ett mysterium är att dessa vattenansamlingar efter töväder (och regnväder för den delen) uppstår år efter år på samma plats men ingen åtgärdar problemet. Till exempel finns det flera ställen runt min arbetsplats där det uppstår stora och delvis djupa vattenpölar. År efter år! Roligast är ju när det sedan fryser på och blir isbana. Det borde ju finnas en möjlighet att bygga bort sänkorna eller göra avrinningssystem på dessa platser.

Bonusmysterium på samma tematik: Varför plogas inte snöslasket bort från cykelbanorna när det är plusgrader? På dagtid blir det en tjock rolig slasksörja som fryser över natten. Samt: Varför plogas inte isen bort från skuggplatser? Det vill säga de isområden som blir kvar längst på grund av att solen inte når fram.

MVH "Vill-ta-fram-cykeln-med sommardäck-NU"

Att äta burgare med händer eller bestick?

Hamburgermåltid med bestick.

 Igår var jag och såg filmen Amatörerna, en härlig film om småstadsliv, perspektiv på tillvaron och behovet att stimulera kreativitet hos de yngre. Innan filmen gick jag och sällskapet för att äta en bit mat. Det blev burgare. Halloumiburgare för mig och burgare på högrev för den andre. Båda med en pinne i mitten för att hålla ihop paketet. Jag plockade min burgare med händerna och tog ett bett. Därefter ser jag att sällskapet tar kniv och gaffel för att förtära sin köttsemla. Varpå jag känner att det inte känns bra att äta med händerna och tar bestick jag med.

Vi började samtala om när det är okej att äta med händerna och när det inte är det. Sällskapet tyckte att jag skulle blogga om det, så nu gör jag det. 

Våra funderingar gick i banorna för skillnader mellan olika restauranger. På en snabbmatsrestaurang eller gatukök känns det uppdukat för att det ska ätas med händerna. Oftast kommer matpaketet i papper och möjliggör intagandet. På en restaurang med bordsservering uppdukat med servetter och bestick så känns det inte lika okej. Om det inte är ett barn förstås. Mina fördomar säger att på en sportsbar/restaurang (där burgare tycks vara ett måste på menyn) så äter fler med händerna. Samtidigt tycks allt fler restauranger erbjuda burgare (lite som en trend som spritt sig till ställen som tidigare inte haft burgare på menyn), vilket borde göra den här "etikettfrågan" vanligt förekommande.

Det är intressant att jag ändrade mitt beteende för att mitt bordssällskap valde bestick. Som att jag betraktade mig själv som ohyfsad vid matbordet. Hade det varit hemma tror jag inte att jag hade ändrat mig, men här var det ute till allmän beskådan. Hur brukar ni äta era burgare? Och spelar metodvalet någon roll gällande när och var ni intar burgaren?