tisdag 12 december 2017

Mysmorgon och bloggplattformar

Jag vet att jag klagade lite över vintermörkret härom dagen, men det går samtidigt inte att förneka dess mysfaktor. I synnerhet de mornar en inte behöver ta sig till jobb. Att tända ljus, lyssna på kanalen P2 Klassisk Jul, dricka en kopp grönt kokoste (dagens "lucka" i tekalendern överraskade positivt) och jobba med en text i min egen takt. Det är riktigt mysigt. Prestationsnivån idag kommer vara riktigt låg, men det tänker jag inte skämmas över. Det gäller att passa på nu, för när det blir heltid - peppar peppar - nästa månad kommer de här stunderna bli betydligt färre.

En fundering jag har haft ett tag är vad som händer med Blogger som plattform. Jag upplever att var länge sedan både tjänsten och appen uppdaterades. Flera andra bloggtjänster verkar betydligt mer dynamiska. Inte för att jag behöver mer avancerade verktyg, men det finns potential för tjänsten att utvecklas. Eftersom jag är bekväm av mig har jag inte riktigt lust att flytta till en annan plattform. Men innerst inne ligger något och gnager. Vad händer om de en dag släcker ner bloggplattformen? Kommer 11 års texter och bilder försvinna i ett ögonblick?

söndag 10 december 2017

Hemligheter, roligheter och pepparkakligheter

Jag lovade ju återkomma med de här "hemligheterna" jag bloggade om för ett tag sedan. Nu kör jag i stället en sammanställning av flera roliga saker som skett på sistone.
  • Jag har med stor sannolikhet - peppar, peppar, ta i trä - heltidsjobb under hela 2018.
  • Min smått galna forskningsidé som jag trott att bara jag kunde ivra för har andra tyckt verkat både relevant och spännande. Nu gäller det "bara" att finslipa och skriva en bra forskningsansökan. Det vill säga det svåraste återstår.
  • Min avhandling fick ett pris (den stora hemligheten). Tyvärr kunde jag inte närvara vid prisutdelningen men diplomet är tjusigt och ska ramas in. Nej, det var inte Nobelpriset... ;-)
  • Fick chansen att gästblogga hos en person jag verkligen hyser stor beundran för. (Dock i professionell bemärkelse och därför länkar jag inte via bloggen. Vill hålla denna blogg separerad från jobbet för kunna vara lite anonym och skriva om knasiga saker.)
  • Jag har sett Anders och Måns senaste show Nu har vi väl trevligt? De levererade givetvis underfundig humor och det var härligt att få skratta rakt ut. Dock märks det att jag har följt dem ett bra tag och kunde identifiera en låt från en humorshow Ankan varit med i för flera år sedan, en berättelse om att ge barn dödsbesked för samma katt tre gånger från en podcast samt Måns hälsoproblem från ett Så funkar det-avsnitt från i år. Givetvis är de värda att framföras på nytt. Men ibland önskar jag att mitt minne kanske hellre kom ihåg saker jag läste ur facklitteratur...
Det är alltså ganska bra just nu. Visst, jag kan hitta saker att gnälla över, men det känns ganska onödigt. Nästa vecka är det dags för det stora julbaket med lussebullar och pepparkakor. Pepparkaksbaket är som några av er vet, lite av en höjdpunkt när alla galna formar töms på bordet och de nyaste premiärtrycks. Samlingen är numera något för stor. Jag behöver fler plåtburkar till formarna än vad jag behöver till de färdigbakade kakorna. Antagligen dags för en rensning i år.

Jag är lite pepp på att ha en ny gissa-pepparkaksformen-tävling. Någon som skulle vara intresserad av en sådan? Pris skulle kunna vara några pepparkaksformar och/eller en avhandling? Skriv en kommentar innan onsdag om det låter skoj!

lördag 9 december 2017

Mörker och dygnsrytm

Vinterns mörker möjliggör tända ljus och mys, men också tapp av tidsuppfattning. Klockan är kvart över tre på eftermiddagen och kroppen tror att det är kväll och dags att lägga mig. Att gå utanför dörren efter att jag kommit hem från jobbet känns motigt. På sommarens långa ljusa dagar är det ofta tvärtom. Då har jag mer energi och jag vill gärna ut och cykla.

Att vi påverkas av ljus är kanske inte så konstigt, men varje vinter känns det ändå lika märkligt att kvällens mörker infaller så tidigt

torsdag 7 december 2017

Matildas Malmöpärlor

Malmö är en stad som betyder mycket för mig och som jag ofta besöker. Här på bloggen har jag visst inte delat med mig så mycket av mina favorittips. Därför kommer nu en liten samling av mina favoritställen.
Vy över centrala Malmö en tidig morgon.
Staden har förändrats väldigt snabbt. De senaste 17 åren har hamnindustriområdet med Kockums-varvet förändrats till moderna bostadsområden som Västra Hamnen (Bo01) och Dockan. Delar av de gamla fasaderna har på sina ställen fått stå kvar, men mycket rivs sorgligt nog. Här en fasad av Kockums mekaniska verkstads AB som tycks vara på väg att monteras ner.
Närheten till havet gör staden både vacker och fruktansvärt blåsig. Till höger syns Malmö högskola (snart universitet) med byggnaden Orkanen (vars fasad alltid tycks vara under reparation).
Savoy hotell känns för mig som typiskt Art Déco.
Stortorgets pampiga byggnader, väggmålningar med gammal reklam och ljusskyltar.
Lilla Torg som ser pittoreskt ut med sina gamla korsvirkeshus gör det lätt att tro att en hamnat tillbaka i tiden. Men byggnaderna är tillkomna under olika tidsperioder. Och faktum är att åtminstone ett hus, eller delar av det är flyttat till Lilla Torg från Östergatan (via museet). Och om jag inte är helt ute och cyklar är det huset ni ser till höger.
De gamla byggnaderna från 1500- och 1600-talet skänker staden en särskild historisk aura. Här ser ni innergården till kvarter Sankt Gertrud.
Ingången till teatern Hipp (Hippodromen). Det sägs att lejonet till höger ska föreställa August Strindberg. Den runda (nåja) teatern är väl värd ett besök.
I Krämarkapellet i St Petri kyrka doldes tidigare gamla takmålningar som går tillbaka till 1400-talet bakom puts, men som nu restaurerats. Kyrkan stammar från 1300-talet.
På senare år har det börja dyka upp stora och - enligt mig - fina väggmålningar på olika ställen i staden.
St Pauli kyrka längs Kungsgatan. En dag ska (läs:drömmer jag om) jag bo i dessa kvarter i en stor sekelskiftsvåning.
Malmöhus slott med anor från 1400-talet har en särskild betydelse för mig. Efter att ha besökt slott i Storbritannien och i Stockholmsområdet känns Malmöhus plötsligt väldigt litet. Efter att ha varit bland annat slott och fängelse är det nu en del av Malmö Museer.
Givetvis finns det så många fler ställen att upptäcka i denna stad. Så många glassbarer att äta sig genom. Så många goda falafelrullar till hyfsade priser att äta. De olika stadsdelarna med sin charm och problematik att besöka. En lång sandstrand att promenera längs. Allt får helt enkelt inte plats i ett inlägg. Att köpa nybakat sesambröd vid Möllevångstorget och se på torghandeln. Men ett sista tips vill jag ge. Och det är att äta libanesisk brunch på Laziza. Nej, jag är inte sponsrad, jag tycker på heder och samvete att de har otroligt god mat. Deras falafel är i särklass den godaste jag någonsin ätit. Och då har jag ätit mycket falafel genom åren. Så har du vägarna förbi en helg rekommenderar jag dig att i förväg boka ett bord.

Vilka är dina Malmöpärlor?

tisdag 5 december 2017

Spontan eller planerad humor?

Oavsett om det är med flit eller inte så har de humor i Lund! Notera flaggan i bakgrunden.
Heaven is a place where nothing ever happens. Ljusinstallation bakom Domkyrkan i Lund av Nathan Coley.
Från denna universitetsstad har mången komiker startat sin bana. Anders och Måns för att nämna några.

torsdag 30 november 2017

Undervisningsvänliga stolar

Garanterar träsmak i baken efter två timmar.
När jag undervisar i sal, vilket jag gör en del på mitt nuvarande jobb, försöker jag lägga fokus på att väcka studenternas intresse och ha ett relativt varierat pedagogiskt upplägg. Att hålla intresset i två timmar eller mer är svårt, det är jag fullt medveten om.

Vad jag däremot aldrig tänker på är stolarna studenterna sitter på. Själv står jag oftast och kan röra på mig.

I veckan fann jag mig dock själv i "skolbänken". Förvisso inte i en sal jag själv bedriver undervisning i, men vi fick sitta tillräckligt länge för att få träsmak. Visst, biosalongsstolar är kanske inte de mest kostnadseffektivaste sittmöblerna men med tanke på hur lika stolarna i skolmiljöer är undrar jag ifall någon ens tänkt på bekvämlighet när inredningen designades.

Förvisso blir det allt vanligare med "flexibla klassrum" där bord och stolar är mer mobila, vilket gör att den här formen av aula-möblemang som syns på bilden kanske är på utgång. Men med den nya undervisningssalen kommer nya utmaningar. Exempelvis har jag noterat hur borden (eller brickorna som sitter på stolarna) krympt. Att ha ett A4-block blir svårt. Mindre format eller digitala verktyg som paddor och smartphones är att föredra.

Åter till sittproblemet. Blir en mindre tålig för stolar ju äldre en blir? Och hur svårt ska det vara att skapa undervisningsvänliga stolar?

tisdag 28 november 2017

Att testa sin brandvarnare

Desarmerad brandvarnare.
Vid den lämpliga tiden 02:45 i morse fick min brandvarnare lust att börja varna för att batteriet var på upphällningen. Eftersom pipen sker i tillräckligt plågsam ljudnivå och kommer med tillräckligt långt avstånd för att en inte ska hinna somna om mellan pipen, var det bara att dra fram en stol, plocka ner apparaten från halltaket och frikoppla batteriet.

På baksidan av brandvarnaren, det vill säga den sida som är vänd mot taket, står det med röda bokstäver att en bör testa sin brandvarnare en gång i månaden. Jag testar min högst en gång om året, om ens det. Dessutom står det att livslängden är drygt 8-10 år och att jag därefter bör kassera varnaren. Men jag har ingen koll på åldern på den här apparaten. Borde jag - om jag varit en ansvarsfull lägenhetsinnehavare - ha antecknat brandvarnarens födelsedag i min kalender? Borde jag ringa upp förra lägenhetsägaren och kolla när de införskaffade den?

Hur ofta testar ni era brandvarnare? Och vet ni när den ska gå i pension?