Pintxos och måltidsrytmer

För några dagar sedan kom jag hem från en resa till Baskien. En varning kan utfärdas för bildbombning de kommande veckorna så fort jag fått ordning på fotona. De första dagarna spenderade jag i Bilbao och hade kollat upp några vegetariska restauranger i förväg för att slippa behöva äta fisk varje dag. Men någon visade sig vara mer caféliknande och ett annat hade inte många sittplatser. Ganska snart började det gå upp för mig att i Spanien har man helt andra måltidsrytmer vilket nog kan sägas hänga ihop med varför man "stänger ner" stan ner vid två-tiden på eftermiddagen och återupptar arbetet vid fem-snåret.

Så sakteliga började jag inse att lunchserveringen oftast inte öppnar förrän vid 13.30-tiden, en och en halv timme efter min vanliga lunchtid. Och att restaurangköken inte öppnade förrän runt klockan 20, nästan två timmar efter min vanliga middagstid. Däremellan gick det förvisso att få tag i något ätbart, men nästan bara pintxos, eller pincho på spanska (typ tapas). Caféer som vi har hemma tycks inte vara lika vanliga, här verkar man dricka kaffe på baren som är öppen hela dagen. Grejen med pinxtos är att dessa ligger uppe på baren ofta övertäckta, de flesta med någon form av kött på. När jag gick längst gatorna och kikade in så fick jag intrycket att dessa låg här timme efter timme i varmt väder med flugorna surrande över sig, och vågade därmed inte chansa att äta dessa. Turligt nog var frukosten på hotellet väldigt riklig och mättande och tillät långa velande promenader på jakt efter förtäring.
Så här kunde det se ut på en bar/restaurang med pinxtos över hela bardisken (här i Pamplona).
Efter någon dag insåg jag att "the thing to do" är att beställa efter en meny med förrätt, huvudrätt och efterrätt. Väldigt mycket mat kan tyckas, men med tanke på att man då äter sent på eftermiddagen så löste detta middagsproblematiken på kvällen när jag forfarande var mätt. Jag begrep inte hur spanjorerna orkade med ännu en stor måltid på kvällskvisten. Och hotellrestaurangen ville inte servera bara efterrätt utan bara en hel meny. Det hela var mycket förvirrande. Ni behöver dock inte oroa er, jag behövde inte gå hungrig.

Därefter åkte jag vidare till en vän som lyckades reda ut alla mina frågetecken. Visst kan man käka en meny till lunch, men då behöver man inte käka en hel meny till på kvällen. Det går också att bara beställa en rätt till lunch. Tydligen är det också helt okej att dricka vin till lunchen (ofta ingick det i priset redan), dock blev jag inte klok på om det ansågs ok att göra detta under en arbetsdag. Och pintxos fylls på i rasande fart på kvällen. Det senare fick jag erfara när de tog ut mig på en riktig runda. Det var gott, men mycket bröd och det kunde vara knepigt att hitta vegetariska alternativ. Tanken är att man tar en pintxo och en drink vid en bar och därefter går vidare till nästa för att upprepa proceduren. Och även om ett ställe såg ut att bara servera pinxtos så kunde det också finnas en vanlig meny att beställa från. Och ibland går det också att beställa delar av menyn och inte nödvändigtvis hela paketet på 3-4 rätter.
Pinxtos på en bar i Hondarribia.
Jag misstänker att jag kanske skulle kunna förändra mina måltidsvanor, men efter en vecka så sög det ändå i lunchmagen vid tolvsnåret. Hur gör ni när ni är ute och reser eller bortbjudna till personer med andra matrytmer? Tar ni seden dit ni kommer eller gör ni efter er biologiska matklocka?

Som en varningsbonus kan jag tillägga att säger någon att det innehåller "jam" så dubbelfråga ifall de egentligen menar "ham". Så slipper du smaköverraskningar.

Kommentarer

Unknown sa…
Jag brukar försöka se till att alltid ha snax med mig. En påse nötter eller godis, kex eller ost eller vad man nu gillar och tycker är smidigt att ha med sig. Då kan man muta magen om mattiderna inte passar oavsett om det beror på kultur, sällskap eller planeringen.
cat sa…
Jag ser också alltid till att ha med mig snacks, men hittills har jag faktiskt kunnat lösa mitt matintag på hyfsat vanliga tider, även när jag varit i länder med helt annan matrytm. Måhända har det blivit en grillad smörgås till lunch på något caféaktigt ställe, men det har ändå varit mättande.
Matilda sa…
Ylva och Cat >> Jo energibars/kex är nästan ett måste vart man än beger sig :) De har räddat mig många gånger
Anonym sa…
En av fördelarna med att ha en två-åring i släptåg. Man kan lätt ursäkta att lunchen måste intas kl 12 och middagen senast 18, alla förstår att barn måste ha mat ofta. Utomlands har vi löst det med extra stor frukost och rejäla fika/mellanmål två gånger om dagen. :-)
Matilda sa…
Händelsevis >> Hm, det är onekligen en bra fördel. En nackdel kanske om man är ute och reser och barnet måste sova tidigt. Tänker jag (men misstänker att det kanske finns andra fördelar som väger upp?)