Resumé

Privatdetektiv med tjugo års bloggerfarenhet

Danskt lekplatsdjur.

Kommer ni ihåg tiden när bloggar kallades bloggar och ord som "influencer" och "content" var okända ord? När skriva blogg och bloggkommentarer var en social gemenskap? Jag lever kvar i den tiden.

Sedan september 2006 har jag med ojämn regelbundenhet publicerat saker jag grubblat på i min vardag. Ofta är det väldigt banala ting. Inspiration kom från början radioprogrammet radioprogrammet Så funkar det, med Måns Nilsson och Anders "Ankan" Johansson på P3 och mina studier i humaniora.

Efter hand har bloggen utvecklats och förändrats i takt med mina intressen och nyfikenhet. Grunden är fortfarande vardagsmysterier och sådant som förbryllar mig i ögonblicket. Men det kan också handlar om böcker, resebetraktelser, mat och märkliga skyltar. Jag tittar gärna in i såväl slott som kylskåp. Den som följt mig ett tag känner igen (mer eller mindre aktiva) blogg-teman som söndagens eko-mysterium, besynnerliga låttexter som genomgår sångtextanalys och udda lekplatsdjur. Ibland letar jag fram något historiskt mysterium i tidningsarkivet.

2020 hittade jag en gammal kokbok och började tillaga mat från 1911 under temat Middag à la 1911 (en längre utvärdering finner du här). Detta gav försmak för att testa mat från andra tidsperioder, lite som ett eget Historieätarna-program. De testade rätterna är samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat. Det hela är väldigt opretentiöst och jag gör inga anspråk på att vara matbloggare. Genom maten och kokböckerna har jag fått många insikter om både dåtidens och samtidens matkonsumtion.

Privatdetektiven som privatperson

Till vardags smälter jag in i kulisserna, sticker nog inte ut särskilt mycket. Det är en fördel, då kan jag observera och notera alla vardagsmysterier. Blicken har tränats upp av flera års studier i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Jag har en forskarutbildning i bagaget, men det är kanske mest för mitt eget nöjes skull.

Ni kommer inte hitta några selfies på den här bloggen. Jag tycker det är skönt att få vara lite inkognito.

Hoppas att du kommer tillbaka hit! 

Matilda