Resumé

Bloggen och jag

Danskt lekplatsdjur.

Hur började allt? I september 2006 hade mina närmast sörjande fått nog av mina ständiga grubblerier och idéer om banala ting. Jag flyttade därför online och fann i Bloggosfären fler som funderade och undrade som jag. Inledningsvis var det nedlagda (och sedan 2017 i poddformat återuppståndna) radioprogrammet Så funkar det, med Måns Nilsson och Anders "Ankan" Johansson på P3, samt studier i etnologi som inspirerade.

Efter hand har bloggen utvecklats om omfattar idag vardagsmysterium, i-landsproblem, mat, resebetraktelser, märkliga skyltar och funderingar kring hållbarhet. Jag tittar gärna in i såväl slott som kylskåp. Några blogg-teman återkommer: vissa söndagar kör jag Söndagens eko-mysterium och ibland analyserar jag besynnerliga låttexter under rubriken Sångtextanalys. Andra dagar har jag letat fram något historiskt mysterium i tidningsarkivet eller hittat nya udda lekplatsdjur. Mest skriver jag om det som förbryllar mig för ögonblicket. Ibland blir det flera gånger i veckan, oftast mer sällan.

Den som blickar bakåt i akterna kommer upptäcka att jag bodde i London ett tag (2010-2012). Det var något jag behövde göra just då och jag kom hem med en masterexamen, självförtroende och spännande jobberfarenheter. Jag har sammanställt mina favoritplatser i en liten reseguide till London för dig som redan sett alla turistattraktioner och vill uppleva något nytt. För dig som vill se mer än huvudstaden se gärna min reseguide till England. Jag titulerar mig anglofil.

2014 upptäckte jag spelet Turf, ett gps-baserat orienteringsspel där spelarna samlar poäng genom att erövra zoner i omgivningen. Ibland förekommer det därför referenser till detta spel även i bloggen.

2020 hittade jag en gammal kokbok och började tillaga mat från 1911 under temat Middag à la 1911 (en längre utvärdering finner du här). Detta gav försmak för att testa mat från andra tidsperioder, lite som ett eget Historieätarna-program. De testade rätterna är samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat. Det hela är väldigt opretentiöst och jag gör inga anspråk på att vara matbloggare. Genom maten och kokböckerna har jag fått många insikter om både dåtidens och samtidens matkonsumtion.

Privatdetektiven som privatperson

Till vardags smälter jag in i kulisserna, sticker nog inte ut särskilt mycket. Det är en fördel, då kan jag observera och notera alla vardagsmysterier. Blicken har tränats upp av flera års studier i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Jag har en forskarutbildning i bagaget, men det är kanske mest för mitt eget nöjes skull.

Ni kommer inte hitta några selfies på den här bloggen. Jag tycker det är skönt att få vara lite inkognito

To be continued...

Matilda