Reflektioner kring tvåspråkigt drama
Jag har under sommaren slötittat på två dramaserier där det talats två språk parallellt. Dels I brottets spår som utspelar sig i Wales och där de talar walesiska och engelska. Dels Trom som utspelar sig på Färöarna och där de talar danska och färöiska. Kombinationen av språk känns i sig inte konstig, det är länder där båda språken talas i stor utsträckning. Det vore lika naturligt om en dramaserie som utspelar sig i norra Sverige blandar svenska med sydsamiska, nordsamiska eller meänkeli. I den walesiska serien använder de språk beroende på kontext och vilka personer som står i centrum för scenen. Vissa karaktärer talar walesiska med varandra, men skiftar till engelska om de är i en annan kontext eller pratar med någon som man kan anta inte kan walesiska. Arbetsspråket på polisstationen är exempelvis engelska. Det tycks finnas en genomtänkt strategi och casting här som jag som tittare köper. I Trom däremot så är språket kopplat till karaktärerna, så e...