Bio-biografi

Jag var på bio igår, såg the Queen. Var ett tag sedan jag gick på bio senast. När man inte varit på ett ställe på länge upptäcker man sådana saker man annars ser som självklarheter. Bion är egentligen ett eget universum, med sina egna osynliga lagar och normer. Så fort man stiger in genom dess dörrar har man kommit till en ny värld.

• Popcorn är ett måste. Varför? Det tycks ha varit så sedan tidernas begynnelse. Så fort man stiger in i bion sprider sig den här doften av smällda torkade majskorn och smör. En lukt som bara infinner sig i biografer. Vad jag kunde se igår var det endast män som köpte popcorn, detta behöver naturligtivs inte betyda något, det var bara en observation.

• All dricka, snask och övrigt förtärbart är dyrare än i vanliga affärer. Naturligtvis för att bion ska kunna hova in så mycket pengar som möjligt. Men man kan också se det som en hälsopolitisk åtgärd, ju dyrare godis - desto mindre äter man. Utbudet av "nyttigheter" är dock väligt begränsat. Ett äpple och en banan kanske vad man kan hitta. I vilket fall som så verkar det som att man måste äta när man ser på film.

• Biobiljetten är som cd-skivan, priset har ökat markant de senaste åren! När jag var liten kostade biljetten ungefär 50 kronor. En cd-skiva kostade 129 kronor. Idag kostar de minst 85 respektive 159 kronor. Däremot har tex mjölkpriset varit hyffsat oförändrat.

• De bästa platserna: mitten, långt bak. Alla vill sitta där. Varför bygger de inte salonger som bara har platser långt bak i en salong och som är centrerade i mitten av filmduken? Visst, man kan inte trycka in lika många personer, men alla hade fått bra platser. Eventuellt skulle man kunna göra bioduken större utan att lägga till fler platser (då ytterplatserna alltid är minst attraktiva. Fast då får man flytta bänkraderna uppåt, så att de längst fram inte får nackspärr.

• Det verkar vara en sällskapsgrej att gå på bio. Ytterst få går dit ensamma. (En gång gick jag faktiskt ensam på bio, då satt jag helt själv i en relativt stor biosalong och såg filmen för mig själv, en märklig känsla) Samtidigt så är det ingen social aktivitet, för man sitter ju där och glor framåt och säger inte ett ljud till varandra.

• Och så är det något med ridån. Efter ha påtvingats 10-15 minuter av reklam så blir det dags för film. Men först ska ridån stängas, ljuset i salen ändras och så någon sekund efteråt så går ridån upp igen. Varför? Jag förstår det inte!