Studentens dilemma

På tisdag påbörjar jag min praktik som ska vara i några veckor framåt. Praktiken är lite som ett vägskäl för mig, efter dess slut vet jag antagligen om jag ska fortsätta studera till arbetslös eller om jag ska se mig om i månen efter något annat lämligt yrke. Lite nervös är jag nog längst inne, för går det åt skogen så har jag ingen backup-plan. Samtidigt är jag väl medveten om att alla runt omkring mig anser att det inte är lönt att utbilda mig till det jag vill (ja, ni säger kanske inte det, men det märks). Det finns inga jobb. Jag har inga kontakter. Och jag är inte den som visar framfötterna. Läget är minst sagt hopplöst. Motivation är vad som behövs. Var hittar man den? (Förhoppningsvis på praktiken.)

Frågan är nu också att om jag efter praktiken inser att detta är inte vad jag vill göra, ska jag fortsätta utbildningens andra hälft också? Eller ska jag söka något nytt till hösten som reservalternativ? Den 15:e är sista dagen för ansökan till högskola/universitet, då har jag endast hunnit praktisera i en vecka. Borde jag ta det säkra före det osäkra och slänga iväg en ansökan? Eller ska jag kanske bara sluta oroa mig för alla dessa "tänk om" och börja leva i nuet? Varför är jag så velig när jag egentligen vet vad jag vill?