Kvinnan på balkongen
Satt och höll på med olika saker vid skrivbordet på min praktikplats idag. Var lite trött och blicken vandrade upp och ut genom fönstret. Det ösregnade där ute. Hemskt tradigt och grått väder. Då helt plötsligt lägger jag märke till en kvinna på en balkong i huset mitt emot. Hon är ute och tvättar fönstrena. I ösregn! Visst, det var väl någerlunda torrt inne på hennes balkong. Men ändå. Hur tänker man då?
Kommentarer
Idag så regnade det här.
Eh hehe...jag passade liksom på att tvätta min mc då.
Den var ju liksom smutsig sens igår...han ju inte tvätta igår heller.
:D
Där har jag liksom nått min gräns!
Eller så hade hon börjat innan det regnade, och helt enkelt ignorerade det faktum att det öste ner eftersom hon ville bli klar.
Själv tvättade jag bilen häromdagen, och i EXAKT samma minut som jag blev klar brakade regnet loss, helt oprovocerat. Drygt.
"Men jag snabbt flika in..."
Hur har jag det med mitt språk numer?
Jaja, det blir lätt så när man har brådis.
Det rätta ska vara... "Men jag MÅSTE snabbt flika in..."
Ehm då har vi klarat upp det va?!
Nu kanske jag kan släppa det och gå vidare?
Jaha...då har jag börjat prata med mig själv oxå!
Grattis Cax! ... - Tack. :S
Fredrik >> Intressant tanke, tyvärr kan jag inte se om hon gör det den 10e juni, för då är praktiken över...
Linn >> Det ösregnade i princip hela dagen... Men visst, har man gett sig fasiken på att göra nåt så ska man inte låta regnet stoppa en. Ungefär som att insistera på att gå på Tivoli trots att det ösregnar (köerna till karusellerna är ju kortare!)...
Dvs jag tänker på vad jag ska skriva. Å så tänker jag för fort så att fingrarna inte hänger med.
Därför kan det saknas ord ibland.
Ja...sån är jag! :D