Imorgon är en bättre dag

Varför tar det ibland så lång tid innan man verkligen tar tag i något som man planerat göra så länge?

Så som att ta ner de ihopvikta tomlådorna till källaren?

Eller laga de där slitna jeansen jag behöver ha lagade?

Jag har haft ett klädesmönster liggande här hemma med tillhörande tyg i över en månad. Jag har skjutit upp det och skjutit upp det hur länge som helst. Ikväll tog jag tag i det och ritade av mönsterdelarna. Det gick väldigt snabbt och smidigt så nu när jag väl gjort det så fattar jag inte varför jag väntat. Nu ska det bara klippas ut ur tyget och sys också. Det är en stor fördel om jag är färdig om två veckor. Någon som vågar gissa hur lång tid det kommer ta?

Det är lite som om filosofin med att "skjut inte upp till imorgon vad du kan göra idag", "lev var dag som om det vore den sista" och "imorgon kan det vara försent"har blivit "gör inte det som du kan göra imorgon".

Eller hur var det nu Annika sjöng

Mors lilla lathund sa:

Du må tro, jag jobbar bra,

fastän vet du vad;

inte just i dag,

jag gör det helst en annan dag.

Mors lilla lathund sa:

ingen kan så bra som jag,

men tycker du som jag,

tycker du som jag;

så gör jag det en annan dag:

Tra-la-la-la-la-la

i morrn då ska jag knoga

hela dess långa dag,

ja, oj, oj, oj, vad jag ska gno.

Ja och för ser du, därför så måste jag

ta det väldigt lugnt idag,

jo för just i dag

går det inte bra,

jag gör det helst en annan dag:

Tra-la-la-la-la-la

i morrn då ska jag knoga

hela dess långa dag,

ja, oj, oj, oj, vad jag ska gno.

Ja, för se du mors lill lathund sa:

jag gillar att jobba bra

men tycker du som jag

tycker du som jag,

så gör jag det en annan dag.