Googlingssaga + info

Dammar av den gamla kategorin Googlingssagan och bjuder på ett axplock märkligheter som fört folk hit till min blogg. Som vanligt är googlingsorden i fetstil. Eventuella särskrivningar och grammatiska skarvningar får man på köpet.

* * *

Det var en gång en bloggare som hade på tok för mycket fritid. Hon förpestade sin omgivning med frågor som för henne väckte förundran, men som för de flesta andra väckte förargelse. Normala stressade människor har inte tid att stanna upp och studera sin omgivning. Hur gamla pinvinerna kan bli är irrelevant och totalt onödig vetskap när det är livsviktigt att samla in viktiga telefon nummer när du jobbar i butik. Det hände titt som tätt att vår bloggare - när hon ställde frågor som varifrån kommer jordgubbar? eller vem uppfann fingerborgen - fick invecklade och byråkratiska svar som mycket av allt, gör mig tröttare, än någonsin. Hon saknade det rätta kulturella kapitalet för att avkodifiera dessa budskap. Och till sist blev hon så trött på att aldrig få svar på sina frågor, så hon startade en liten blogg.

Det här är hennes blogg monolog i etern:

Jag är inget Adoptivbarn i överklassfamilj, men jag vet vad som händer ifall något barn svälja lego. Är öronsprång det samma som att ha öron som alltid är på språng och tjuvlyssnar på offentliga samtal? I så fall har jag denna åkomma, jag kan inte låta bli det, jag måste se och höra. Allt som händer runt omkring är mysterium, vad är förresten motsatsen till mysterium?

Hemma hos oss hade vi bestämda platser vid matbordet. På kvällarna lyssnade jag på rikstäckande rajtantajtan på P3. Det händer att jag får hörselhalucinationer, och försöker mig på att laga snabbmat snabbt. Jag har hört att 50% av värmen försvinner ut genom huvudet annars kan man bli sjuk, och blir man sjuk så finns risken att Chefen kräver sjukintyg från dag 1. Då gäller det att doktorn kan stava ditt namn rätt, alla åtta, i det fallet är det inte så bra med mellannamn.

Om jag tänker efter - vilket var mitt första mysterium? Som bebis var det nog alla de roliga barnmotiv kläder hade på den tiden. När jag kom upp i skolåldern hade jag börjat grubbla över vad gör man på jullov? Inte ville jag titta på julkalender+systrarna graaf i alla fall. Just att fördriva tid på helger och lov blev en sport. Jag startade mitt eget bibliotek (obs! sant) men det hade för få låntagare att det blev lite för tråkigt för bibliotekarien att sitta där ensam.

När jag sedan flyttade hemifrån möttes jag av helt nya vardagsproblem. När man har gäster, till exempel, vad bjuder man på för kakor? Vem får bo i studentlägenhet? Och vem är egentligen Bulans slalomåkare? På universitetet ställde de gång på gång frågan:
- hur mycket är du kulturell?

Drömmen att bli sportkommentator dog innan den ens hann födas. Livet blev lika kulört som färger på en presskonferens. Det blev som en sammansmältning av tv och verklighet. Varför ska toalettringen vara nerfälld? frågar de när de äter på restaurang, ägarna är ju ändå så fräcka att de vill ta betalt för vatten i Sverige.

Dags att kasta ut inneboendes saker och lösa mysteriet med den försvunna matilda. Hon finns där ute någonstans. På väg till London, har jag hört. Nu ska jag ta min cykelhjälm pulkabacken väntar!

* * *

Till er som kommit och stannat kvar på min blogg. Vi har blivit en liten community av bloggvänner, ett märkligt men mycket trevligt fenomen. Sedan tidigare har jag en del av era mailadresser, men jag vet inte om de är korrekta. Jag skulle vilja skicka ut en grej som jag inte kan lägga ut här på bloggen. Räknar du dig som en av mina trogna bloggföljare så skicka ett mail till vardagens_mysterium (snabel-a) hotmail.com. Vad handlar detta om mån tro? Kanske vill jag dela med mig av rysk kartongkonst eller så kanske jag vill bjuda på turtels +tårta, vågar ni riskera missa detta? ;)