Blommor och ljus
Det har varit en helg full av chock och frågor. Händelserna i Norge har fått mig att intensivt följa NRK:s livesändningar sedan fredag eftermiddag. Bomben i Oslo var hemsk nog, men händelserna på Utöya berörde mig hemskt djupt med tanke på vilken mardröm alla dessa unga människor fick uppleva.
Samtidigt kändes den norska nyhetsbevakningen väldigt saklig, kommentatorerna var noggranna med att varken lägga fram för många hypoteser kring vem gärningsmannen/männen kunde vara. Och räddningsinsatserna, polisrutinerna och krisberedskapen verkar ha fungerat enligt inövade riktlinjer. Imponerad blev jag också av lugnet och modet hos statsminister Jens Stoltenberg och AUF:s ledare Eskil Pedersen, och av de privatpersoner runt Utöya som åkte ut med båt och plockade upp ungdomar. Det visar ett samhälle som fungerar och där människor hjälper varandra i svåra tider.
Bilderna från Oslo idag visar hav av blommor. Oftast inköpta blomsterbuketter. Blommor tycks vara ett sätt för folk att visa stöd, sorg och sympati. "Säg det med en blomma" känner vi alla igen. Liksom de tända ljusen som flackar överallt. Måhända är det min kulturanalytiska sida som kommer fram, men det är intressant hur se hur folk i flera olika länder i traumatiska situationer agerar genom blommor och ljus. Både blommor och ljus är väldigt vackra (även om detta är kulturellt betingat då vi värderar blommor i vissa situationer som vackrare än stenar och kottar) åtminstone så länge de inte vissnar eller lågan slocknar, men det är intressant att det är på detta vis vi väljer att visa våra sympatier. Personligen har jag svårt att förstå Facebook-grupper som tänder virtuella ljus, även om jag förstår att det "är tanken som räknas". Jag funderar över vad jag själv kan göra i en situation som denna och har inte kommit fram till något bra svar alls. Kanske blir mitt bidrag till detta att försöka börja tro på medmänskligheten igen och att tydligare stå upp för mina personliga åsikter och andras rättigheter att ha åsikter som skiljer sig från mina. Jag hoppas att detta på lång sikt håller dörrarna mellan människor - bekanta som främlingar - öppna, istället för att vi isolerar oss ännu mer från varandra.
Samtidigt kändes den norska nyhetsbevakningen väldigt saklig, kommentatorerna var noggranna med att varken lägga fram för många hypoteser kring vem gärningsmannen/männen kunde vara. Och räddningsinsatserna, polisrutinerna och krisberedskapen verkar ha fungerat enligt inövade riktlinjer. Imponerad blev jag också av lugnet och modet hos statsminister Jens Stoltenberg och AUF:s ledare Eskil Pedersen, och av de privatpersoner runt Utöya som åkte ut med båt och plockade upp ungdomar. Det visar ett samhälle som fungerar och där människor hjälper varandra i svåra tider.
Bilderna från Oslo idag visar hav av blommor. Oftast inköpta blomsterbuketter. Blommor tycks vara ett sätt för folk att visa stöd, sorg och sympati. "Säg det med en blomma" känner vi alla igen. Liksom de tända ljusen som flackar överallt. Måhända är det min kulturanalytiska sida som kommer fram, men det är intressant hur se hur folk i flera olika länder i traumatiska situationer agerar genom blommor och ljus. Både blommor och ljus är väldigt vackra (även om detta är kulturellt betingat då vi värderar blommor i vissa situationer som vackrare än stenar och kottar) åtminstone så länge de inte vissnar eller lågan slocknar, men det är intressant att det är på detta vis vi väljer att visa våra sympatier. Personligen har jag svårt att förstå Facebook-grupper som tänder virtuella ljus, även om jag förstår att det "är tanken som räknas". Jag funderar över vad jag själv kan göra i en situation som denna och har inte kommit fram till något bra svar alls. Kanske blir mitt bidrag till detta att försöka börja tro på medmänskligheten igen och att tydligare stå upp för mina personliga åsikter och andras rättigheter att ha åsikter som skiljer sig från mina. Jag hoppas att detta på lång sikt håller dörrarna mellan människor - bekanta som främlingar - öppna, istället för att vi isolerar oss ännu mer från varandra.
Kommentarer