Surströmming

Utomlands får man ibland frågan om varför vi svenskar äter "fermented herring" (surströmming, eller "jäst" sill). Det har ett rykte om sig att vara rätt vidrigt. Jag har tidigare varit oförmögen att ge vidare upplysningar om denna tradition, det enda jag visste var att antingen hatar man denna fisk eller så älskar man den. Jag hade nämligen varken luktat eller smakat på denna viktiga ingrediens i vår matkultur.

Fram tills nyligen då. Det var på en tillställning med internationella gäster och någon tyckte det var en bra idé att introducera den svenska specialiteten. Klokt nog utomhus. Stanken spred sig snabbt... Men jag tänkte att jag borde väl prova en liten bit innan jag dissar det totalt, vem vet det kanske är en riktig delikatess.

Nej, det var det inte. Den lilla biten tillsammans med lukten som hägrade gjorde mig illamående.

Ett fåtal personer i sällskapet uppskattade denna nationalrätt. Majoriteten kommer nog för alltid fortsätta undra varför vi svenskar äter surströmming. Någon ville dock ta med sig en burk hem vilket väckte diskussionen kring 1) skulle tullen/säkerhetskontrollen tillåta det? 2) Finns det risk för burken att explodera? 3) Med hänsyn till de två förgående frågorna - vore det lämpligast att ha det i handbagaget eller i det incheckade bagaget med tanke på trycket?

Någon som sitter inne med erfarenhet av att exportera surströmming eller som tror sig ha en teori?

Kommentarer

AnnCharlott sa…
Jag tillhör den - möjligen ganska lilla skara som varken älskar eller hatar surströmming - men som tycker att firren är ok. Inte mer. Vad gäller att frakta en dylik burk så har jag hört att man inte får ta med sig surströmming ombord på flygplan.
Matilda sa…
AnnCharlott >> Så det finns ett mitt-emellan!? ;)
Ok, alltså inte i handbagaget. Tackar för informationen! Hoppas att din källa är tillförlitlig nu när infon omsatts till fakta huggen i blogg-sten ;)
cat sa…
Surströmming är något jag aldrig vill ska komma i närheten av mig. Har aldrig smakat det, men å andra sidan gillar jag inte vanlig inlagd sill heller, så det är inte troligt att jag skulle gilla jäst sill. Lukten framkallar känslor av att vilja kaskadspy.
Matilda sa…
Cat >> Ja det är ingen trevlig doft skulle jag vilja påstå! Vissa påstår att smaken är bättre än doften, men jag vill nog hävda att doften påverkar smaken. Jag gillar inte heller inlagd sill så det är kanske därför vi inte är fantaster?
Birgitta sa…
Bästa Matilda!
Surströmming är mycket gott! Lukten vänjer man sig vid och börjar uppskatta då man vet vad som vankas..!
Tro mig!
Om jag fått bjuda dig på suris hade jag först brett en gott tunnbröd (typ Norrbröd) med rött Bregott.På detta hade jag mosat avsvalnad mjäll mandelpotatis.Därefter hade jag skurit en s-file i små, små bitar och fördelat dem över tunnbrödsmackan. Därefter lite tärnad tomat och finally en rejäl klick creme fraiche...
Jag lovar att du skulle gilla det!
(Tänk på hur ostkrokar och fina ostar luktar!)

Ge den (surströmmingen) fler chanser. Det krävs nästan lite inskolning. Första åren är mitt råd - mycket potatis - lite fisk!

Matilda sa…
Nja du Birgitta, jag vet inte inte riktigt... Jag har som princip att inte äta/dricka sådant jag mått illa av en gång. Och krävs det flera gånger för att gilla något (ex. kaffe, cigaretter) så är det nog inte bra för en i det långa loppet ;)