Individualismen och djur

På en föreläsning idag nämndes det hur man inom naturvetenskapen studerar djur som grupp och att humaniora väljer att se ett djursläkte - människan - som individer. Tänk om björnar hade studerats på liknande sätt. Brunbjörnar, grizzlybjörnar, isbjörnar osv skulle kunna studeras i liknande termer som danskar, asiater osv, en studie på björnarnas geografiska hemvist där miljö och samhälle har påverkan. Men också subgrupper inom björnsläktet och björnstammarna skulle kunna studeras. Likt punkare, politiker, förskolebarn och volleybollspelare. Och kanske därtill studera individuella beteenden (jmf tillskrivandet av personligheter vi applicerar på våra husdjur), identiteter, vanor, matritualer, biologiskt och socialt arv... Med andra ord prata om Björne, Baloo och Brumma och inte bunta ihop alla björnar i ett enhetligt kollektiv.

Fast det gör man kanske redan. Det är kanske bara jag som humanist som är ignorant om vad de där naturvetarna håller på med.

För att förtydliga: detta inlägg var ett tankeexperiment, jag vet inte om det ens skulle finnas ett intresse eller vetenskapligt behov av att studera syrsors och giraffers identitetsskapande.

Kommentarer

AnnCharlott sa…
Redan idag sätter man ju sändare på djur för att på så sätt följa dem. Jag tänker att man sätter sändare på flera individer i en flock så kan man kanske studera dem även som individer. Men jag säger som du, det kanske redan är gjort.
Matilda sa…
AnnCharlott >> Det har du rätt i! Man följer deras migrationsmönster. Tänk om man gjorde det på människor en längre tid, pejlade dem med mobilens sim-kort och sedan såg hur de rörde sig fram och tillbaka över stan/landet/världen. Inte särskilt etiskt, men spännande!