Priset för våra billiga kläder

I helgen brann en klädfabrik ner i Bangladesh och över 100 arbetare omkom. En av många många fabriker som tillverkar västvärldens kläder till låga priser. En tänkbar orsak till brandens stora omfattning kan, enligt Swedwatch, vara att marknadens press på billig produktion lett till försämring i brandskyddet. Det ska gå snabbt att producera billigt, vilket kräver fler personer på liten yta fler timmar om dygnet. Detta till trots att klädkedjorna numera allt mer propagerar för etiska och sociala krav. Varje drabbad familj har utlovats 8000kr i skadestånd, 8000 kr som kompensation för en familjeförsörjare har dött. 

I slutändan är det inte vi som betalar (särskilt mycket) för våra kläder, utan det högsta priset får arbetarna i fabrikerna och deras familjer betala.

Tänk om det funnits en klädindustri i Sverige idag där alla anställda hade en, enligt våra mått mätt, dräglig levnadslön och fabrikerna var tvungna att följa alla brandskydds- och arbetsskyddslagar. Någon som vågar sig på att göra en kalkyl på hur mycket en dagsuppsättning kläder hade kostat i butiken?

Läs även Hannas inlägg om slit och släng och hur utveckling blivit inveckling.

Kommentarer

Anonym sa…
Det är just jakten på priserna som blir vår "undergång". Fler och fler jobb försvinner ifrån landet. Och de stora kedjorna inom tex elektronik är inte svenska, så den vinsten hamnar inte i Sverige heller. Behövs mer tillverkning i landet, och med den även kunder som gärna köper svenskt även om det kostar mer. Vi måste bli mer självförsörjande. Tycker jag iaf :) /N
Nisse sa…
Man kan inte räkna med svenska pengar i andra länder.
En medel årsinkomst där är ca 12 000:-
De har inte våra bostadskostnader, omkostnader osv osv osv.
Jämför man med vad de hade varit för en svensk arbetare, dvs. ca 198 000:- så blir summan ganska normal.
Aurora sa…
Håller inte med Nisse.Vi hade inte nöjt oss med 198 000:- om vår anhörige gått bort. Det hade kostat vår arbetsgivare betydligt mer.
Tankekatten sa…
Det är fruktansvärt att det ska vara på det här sättet. Jag arbetar själv i textilindustrin med produktion i Sverige. Och det är ofta som man tänker på sina "kollegor" i andra länder. Det har hänt att maskiner har börjat ryka när jag har arbetat men det har inte börjat brinna. Men med alla tryckmaskiner och strykjärn så är det lätt hänt. Skillnaden är bara den att vi har öppna dörrar så vi kan bara kliva ut samt att det max är två-tre våningar i fabrikerna här. Jag tror att man faktiskt skulle kunna producera till ett överkomligt pris här med rätt logistik och effektiviseringar. Åtminstone lättare plagg så som underkläder och t-shirts. Dock kan det naturligtvis inte vara lika billigt som på H&M.
Anonym sa…
Jag skall göra det DN konsekvent vägrar, jämföra. Men innan jag gör det skall det sägas att det som hänt är fullkomligt fasansfullt och till stor del HMs, ZARAs och andra klädbutikers fel. Nu kommer jämförelsen, 8 000 kr i Bangladesh motsvarar 676 000 kr i Sverige i köpkraft. Så med det sagt har familjerna lovats en ansenlig summa. Men som sagt det som hänt är en tragedi, men DN behöver inte göra 8 000 kronor till en struntsumma för det!
Kollmar, 19:45, 25 november 2012
-
Kolla gärna vad din familj får ut om du dör i jobbet här i Sverige!!!
Matilda sa…
N >> Frågan är om vi är villiga att bli helt självförsörjande, dvs att endast använda de resurser vi finner på vårt eget territorium. Det hade varit fantastiskt ifall det gått, samtidigt inser man att vissa länder inte skulle klara sig (pga hur vi i västvärlden utnyttjat deras naturresurser. En global tankesmedja där man delar med sig av lösningar hade varit optimalt, annars misstänker jag att det kan bli ett revirpinkande av krigskaliber. Men det är en vacker tanke!

Nisse och Aurora >> Jag tror inte heller att en svensk familj med 2-3 barn hade accepterat ett 200.000 i skadestånd. Ponera att den överlevande partnern (om det ens finns någon) är lågavlönad, har hög hyra osv...

Tankekatten >> Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Det glädjer mig att du - med insikt i branschen - tror att det skulle vara möjligt att man kan producera till överkomligt pris. Förhoppningsvis med miljötänket inkluderat.

Anonym >> Var hittar du dessa köpkrafts-siffror?
Eftersom jag inte har några efterlevande (så länge föräldrar och syskon inte räknas) så är det ingen som tjänar/förlorar på att jag dör på jobbet. Skrämmande tanke, man är helt enkelt utbytbar.
AnnCharlott sa…
Jag köper sällan kläder från de allra billigaste lågpriskedjorna, men frågan är om de (dyrare) kläder jag köper innebär att arbetarna har så mycket bättre villkor, eller om det bara betyder att klädföretaget blir rikare. Skulle vara skönt om det kunde komma fram någon som sålde rättvisemärkta kläder. Någon som vet om det finns?
Hanna sa…
De olika förutsättningarna vad gäller arbetsmiljö är ju skrämmande. Dessa är trots allt inte jämförbara mellan länderna. Och det är den där skevheten med ojämlika villkor som blir obehaglig när man tänker på den spottstyver vi betalar med vår valuta för kläder som de gjort under helt andra villkor än vi skulle acceptera här.
Matilda sa…
AnnCharlott >> Jo men det finns ju en del affärer som har eko- och reko-kläder. Undrar om inte IM har det till exempel. Vill minnas att det funnits (finns?) en eller två eko-klädaffäraffärer i Malmö, men jag minns inte om de hade reko-märkt.

Hanna >> Sånt vi inte vill tänka på, men borde. Framför allt borde politikerna göra det, tror jag, eftersom kedjorna är fast beslutna att följa marknaden.