Curling - som bowling, fast på is

Curling är en märklig sport. Man kan ju undra hur någon fick för sig idén att ta med sig ut sopborstar och tunga runda stenar ut på isen. På sätt och viss är det som bowling på is. På TV ser det jättelätt ut. Det är det inte på riktigt. Först inser man att banan faktiskt är av is. Sedan att isen är hal. Och att ena specialskon åker iväg av sig själv medan den andra stannar kvar. Därefter ska man hantera en borste. Sedan borste plus klot, på isen.
Ja, det är cykelhjälmar. Och de behövdes. Jag behövde en i alla fall. Jag damp ordentligt i backen två gånger (minst). Det var nästan-huvudskakning och nästan-brutet revben. Det kommer bli vackra blåmärken i veckan! Men så har jag också dåligt balanssinne och kan inte åka skridskor. Ja, curling kanske inte riktigt är något jag ska syssla med...

 Banan är jättelång! I början undrar man hur i all friden man ska lyckas få klotet från ena änden till den andra. Det är därför man har borstar.
 Kloten väger 20 kilo och är specialgjorda av granit från Skottland.
Så här långt såg det bra ut, sedan vände det och gula laget vann överlägset. Kan dock stolt säga att jag orsakade två av mitt lags poäng trots att jag helt klart inte har på is att göra. Men kul var det!

Kommentarer

Pernilla sa…
Kul att prova curling! Jag tycker också att det är en lite märklig sport, men säkert jätteroligt om man kan det :).
Anonym sa…
Kanske är det mitt fel, eftersom jag aldrig curlat dig. ;-)
Hanna sa…
Gillar perspektivet på sista bilden! Ja, du. En mycket oväntat sport kan man väl säga. Varför använder ingen dammsugare?
Eller hur, på TV ser det ju ut att vara en kakbit. Men näe, jag har också testat. Det var ju dösvårt. Men roligt. Men vilken otrolig koordination man måste ha.
Hoppas att du slipper allt för många blåmärken :)
Matilda sa…
Pernilla >> Jodå, den hade potential! Även om reglerna kändes något diffusa för min del.

Hanna >> Vatten och elektricitet, du vet, ingen bra kombination... ;) Men det finns ju såna fjärrstyrda dammsugare förklädda som fotbollar och jag vet inte vad, som är programmerade att cirkulera runt hemmet på vissa tidpunkter. De skulle kanske kunna göra jobbet?

Linda >> Ja det gällde verkligen att vara koordinerade med lagkamraterna också. För i sopandet så gällde det ju att ha samma fart som "klotet" och dina medsopare.
Blåmärkena börjar träda fram nu och ser än så länge inte så farliga ut. Däremot känns det som jag har nackspärr, har svårt att röra mig (kan vara träningsverk) och det gör ont där revbenen dunsade i isen. Men jag försöker låta bli att klaga ;)