onsdag 16 januari 2013

Nyhetsankare - en svensk institution

Har ni tänkt på hur många tv-serier och filmer som nyhetspresentatörerna på Rapport, Aktuellt och TV4-nyheterna har på sina CV:n? För det händer ju titt som tätt att det finns med nyhetssändningar i fiktiva filmatiseringar och då är det i princip alltid genuina nyhetsankare och inte skådespelare som får rapportera om brottet eller vad det nu må vara som är huvudnyhet. Emellanåt får TV3:s profil Hasse Aro också vara med och presentera ett låtsasinslag av Efterlyst. Samma sak gäller meteorologerna.*

Det är lite "flickorna på TV2" över det hela, alla känner till våra programledare. Nyhetspresentatörerna ingjuter förtroende i sin strävan efter saklig information.Skulle vi se Rolf Lassgård presentera Rapport i en film så hade det inte känts lika trovärdigt som om det vore Claes Elfsberg. Och Lisbeth Åkerman byts inte helt lätt ut mot säg Lina Englund. Samtidigt, varför ska man låta någon agera programledare när programledarna kan göra jobbet själva så mycket bättre. Och i en filmatisering skänker de autenticitet i bilden av Sverige. Precis som huvudinnehavarna bör ha Kalles kaviar i kylskåpet, läsa Dagens Nyheter och lyssna på Robyn i bakgrunden. Det är lite som att pricka in alla sevärdheter i en stad för att verkligen bevisa att programmet är filmat just där (Sergels svartvita torg och Stadshuset i Stockholm och Turning Turso och Öresundsundsbron i Malmö, till exempel).
Våra nyhetsankare utgör nog en institution i sig; vi har riksdagen, kungahuset, ABBA och Bengt Magnusson. Borde kanske bli dags med ett frimärke på Jarl Alfredius?

Inga kommentarer: