fredag 8 februari 2013

Reklam vs samhällsinformation

Definitionen av "samhällsinformation" är något mystiskt. Reklam är inte något jag uppskattar i mitt brevnedkast och sätter därför alltid upp en lapp som undanber detta. Dock räknas tydligen inte gratistidningar fyllda med annonser in som reklam. Trots att jag inte abonnerar på dessa dimper de ner några gånger i veckan. Ja, jag vet, man kan sätta upp ytterligare en lapp som tackar nej till gratistidningar men samtidigt är det en dörr/brevlåda och inte en anslagstavla. Och varför ska jag vara den som gör det aktiva valet? Varför ska man behöva välja bort istället för att välja till?

Informationsmaterial från kommunen om aktuella händelser och återvinningsråd har jag inte stora problem med, de kommer högst en gång i månaden. Beroende på bostadsort så kan det därtill dimpa ner bostadsannonstidningar, både en och flera lokaltidningar och tidning från kyrkan. Bara den här veckan har jag fått två lokaltidningar, en villatidning (fast jag hyr studentlägenhet i andrahand) och en kyrklig tidning. I bästa fall blir de genombläddrade vid middagen eller golvskydd i tamburen. Logiken verkar vara att om det kommer i tidningsformat så är det inte reklam, reklam kommer på glansigt papper och ska få dig att köpa något. En tidning har en chefredaktör och sprida information av allehanda slag.

Att kyrkliga tidningar räknas som samhällsinformation finner jag också märkligt. Sverige är ju ändå ett sekulariserat land där staten och kyrkan genomgått skilsmässa. Många hushåll har annan religion än den protestantiska läran eller är icke-troende. Varför får jag då ingen "samhällsinformation" från hinduiska trossamfund?

När jag var liten och bodde på landet sattes det klisterpokaler på brevlådorna så att tidningsbärarna visste vem som skulle ha vilken tidning. Varför inte införa ett liknande system för reklam och "samhällsinformation". Den som vill ha allting kan få sätta upp femtio olika klistermärken på sin dörr/brevlåda. Vad tycks?

9 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Håller helt med dig! De som vill ha reklam får skylta med det.
Det verkar som du myntat ett nytt begrepp - brevnedkast. Är det motsats till sopnedkast? ;-)
Tänker mig att det möjligen heter brevinkast, men brevlåda låter väl ännu bättre? Eller kan det misstolkas som de gula (och ibland) blå brevlådor man ser på stan? Eller heter de postlådor?...
Men bort med reklam och gratistidningar, som ju egentligen var frågan!
kommenterar mamma med MÅNGA Nej tack-lappar på dörren

Ewa sa...

Jag gillar din idé! Själv gillar jag dock gratistidningarna (Umeå Tidning och Totalt Umeå). Känns bra att ha lite koll på vad som händer i stan då jag inte läser någon av de vanliga lokala dagstidningarna. Kyrktidningen Spira däremot... Varje gång den dimper ner vill jag göra uppror! Kanske ska sätta en klisterlapp på brevlådan som tackar nej till Spira...?

Matilda sa...

Mamma >> Brevinkast/brevnedkast? Same same?

Ewa >> Jag får ju erkänna att även jag bläddrar igenom lokaltidningarna. Prova att sätta upp en lapp mot Spira och se vad som händer! :)

Linda i Berlin sa...

Att det kommer samhällsinformation, vad nu det är, kan jag gå med på. Jag har aldrig tänkt på det där med kyrkan vs. hinduistisk information. Det enda jag kan komma på förutom svenska kyrkan är Jehovas vittnen som iofs ringer på dörren och inte bara lämnar sin information.

Men jag gillar inte reklam och direktreklam är lika illa. Man skulle kunna göra som du skriver att ha reklamsystem på sin brevlåda.

Matilda sa...

Linda >> Jo men precis, samhällsinformation kan ju faktiskt vara väldigt bra. Tror, men är inte helt säker, att politisk valinformation räknas som samhällsinformation. Men rätta mig gärna om jag har fel!

Linda i Berlin sa...

Jag tror också att valinformation räknas som samhällsinformation. Ganska säker.

Michael sa...

Hej.
Som samhällsinformation räknas information från myndigheter, politiska partier, ideella föreningar och religiösa samfund. Det skulle alltså kunna gälla en hinduistisk tidning. lika väl som en tidning från en miljöorganisation, till exempel.

Spira och andra kyrkliga tidningar brukar komma fyra gånger per år. Vi vet att många uppskattar att få den kontakten från kyrkan, även om man inte är aktiv, kanske inte ens medlem.
Vill man inte läsa den slipper man. Jag tycker det är lite tråkigt när man reagerar så hätskt mot just kyrkan.

För samhällsinformation gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa grundlagar är stiftade för att tillse att vi kan upprätthålla en allmän debatt och på så sätt upprätthålla det demokratiska samhället. Och religionsfriheten, om man så vill.
Ett så pass öppet samhälle kan vi väl ändå tillåta oss att ha?

mvh Michael A, informatör inom Svenska kyrkan

Matilda sa...

Hej Michael!
Först och främst vill jag säga att jag inte vill framstå som att jag reagerar hätskt på kyrkan. Jag ifrågasätter endast den diffusa gränsen för vad samhällsinformation är. Jag instämmer att varje person har rätt att välja vad de kan läsa och inte läsa, men personligen tycker jag det är väldigt synd att så mycket papper hamnar direkt i återvinningen utan att det blivit läst. Allmän debatt är jag också mån om, och därför skulle jag bli hemskt glad över att också få lite buddistisk, hinduisk, judisk och islamsk samhällsinformation i min brevlåda samt tidningar från miljöorganisationer. Tyvärr får jag aldrig det.

Kenneth sa...

Samhällsinformation. Vilken dålig debatt.
Typiskt oss svenskar kasta skit på varandra så ofta som möjligt respektera ingen.
Vad jag skulle vilja veta är hur ska jag göra för att få bort all samhällsinformation, reklam och dyligt från min brevlåda. En del människor åker bort, ibland flera månader och då fylls brevlådan upp till bredden, detta inbjuder till inbrott, alla kan ju se att ingen är hemma.
OM det rör sig om viktig samhällsinformation så finns möjligheten från samhället att t.ex. sända det på radio eller TV.
Nu är det för bedrövligt jag får tidningen villanytt som nästan endast består av reklam och när jag klagar säger dom att det är samhällsinformation.
Finns det kanske någon som vet var man kan vända sig, en organisation som NIX eller något ditåt. En skylt på brevlådan hjälper inte.
Kenneth