söndag 3 mars 2013

Att konsumera livet

Att vi lever i ett konsumtionssamhälle tror jag de flesta kan skriva under på. Både arbete, tjänster och produkter styrs av tillgång och efterfrågan, eller åtminstone ett upplevt behov av "mer". Detta "mer" kan bestå av allt från trendiga kläder, inredningsprylar, resor, teaterföreställningar och ekologisk mat. Vissa saker kan vi leva utan, vissa saker behöver vi, andra sätter guldkant på vardagen och får oss att orka jobba vidare.

Den här helgen har jag funderat lite. Jag var nere i stan igår och tittade i några affärer. Kom hem med några reaplagg från secondhandaffären och med en ganska dyr ekologisk hårinpackning. Och en kasse mat för veckan. Utöver maten så var det väl inget som jag egentligen behövde, men det är lite trevligt med variation i garderoben och efter tidigare kemikalieexperiment köper jag numera endast ekologiska hårprodukter. Eftersom det varit löning i veckan var det många folk som trotsat vädret och befann sig i stan för att umgås och hitta något att lägga slantarna på. Centrum med dess butiker blir en slags samlingsplats för lediga flanörer (se gärna Walter Benjamins The Arcades Project för uppkomster av shoppingarkader och flörer). Och i stan finns allt som kan locka våra sinnen och plånböcker. På vår lediga stunder väljer vi att lägga ner avsevärt mycket tid på att konsumera.

Jag åkte hem och ägnade resterande helg till att lyssna på P2 Klassiskt nonstop, läsa Amanda Svenssons fantastiskt skrivna Välkommen till den här världen:, dricka te, titta på Mr Selfridge* (och sakna mitt nostalgiska London) samt fika hos goda vänner. Bortsett från nödvändigheter som att laga mat, tvätta och städa så har det varit en väldigt rofylld helg. Precis sådan återhämtning som behövs efter en arbetsvecka. Jag tycker väldigt mycket om mitt jobb, men det finns annat i livet också. Och ibland behöver man stanna upp och ta det lite extra lugnt. Jag undrar om det inte kan vara så, att om man stannar upp och finner lite harmoni, att man kan distansera sig något från den materiella konsumtionen och börja konsumera livet istället. I så fall kanske en dos klassisk musik kan vara en väg mot ett hållbart samhälle?

*Som förvisso också handlar om konsumtion men jag är svag för brittiska kostymdramer. 

Inga kommentarer: