Bankkultur och pensionsspara i ekorrhjul

Jag är sällan på banken. Dels för att den är öppen när jag jobbar och stängd när jag är ledig. Och dels för att jag sällan har brådskande ärenden. Förra veckan hade jag dock möjlighet att ta itu med ett mindre brådskande ärende och stegade in på ett kontor i centrum. Först skulle det tryckas nummerlapp. Kassa eller kundtjänst. Valde man det första alternativet (vilket av döma av liggande lappar) fick man en lapp där det stod att kassan var stängd, vilket verkade förvåna alla som missat skyltarna de passerat.

När jag därefter sätter mig ner och väntar på min tur som bara är några nummer bort inser jag att jag höjer medelåldern något. Vem visste att banken klockan kvart i fyra en fredag förvandlas till en ungdomsgård? Klientelet bestod nästan uteslutande av 17-20-åringar som fyllde i uttagsblanketter på skoj, hånglade, lekte med mobiler och klagade på att kötiden var lång (det var den).

När det väl blev min tur efter säkert 20 minuters köandes från soffan var det dags att få klarhet i mitt ärende. Fast frågan är om det inte blev något mer förvirrat. För flera år sedan var det en överambitiös bankperson som öppnade ett pensionssparkonto åt mig, med andemeningen "så klart du ska spara, det är viktigt." Jag har aldrig stoppat pengar i det kontot. Dels för att jag som student med extrajobb hade annat att lägga pengarna på. Och dels för att jag ville minnas att kontot på något sätt var kopplat till fonder, något som jag hyser misstänksamhet mot.

Mycket riktigt. Kontot var kopplat till fonder. Jag har inte möjlighet att plocka ut pengar förrän jag är 55. Och när jag plockar ut pengarna så kommer jag betala skatt på dem:

- Du menar att jag ska betala skatt på mina sparpengar som jag redan betalat skatt för när jag fått ut dem som lön?
- Ja, så du måste se till att pengarna ökar med mer än 30% för att inte gå med förlust (motsvarande dagens skattenivå).
- Men med fonder kan jag förlora pengar, inte sant?
- Ja det stämmer, därför gäller det att vara aktiv och gå in en gång i månaden eller så för att ha koll på värdet. Men det är ju så länge tills du kommer gå i pension så du har lång tid på dig att få upp pengarna i värde.
- Men då kan jag ju lika bra ha ett vanligt sparkonto som jag inte behöver skatta för när jag vill ta ut mina pengar.

Därefter gick samtalet mest i cirklar där personen i kundtjänst försökte övertyga mig att det var så lång tid tills min pensionsdag att det var möjligt att få pengarna att öka i värde med 30% och jag som tyckte att pengarna då inte alls ökat något i värde om jag skulle skatta 30% på dem när jag vill ta ut dem. Jag tror nog att jag vill hitta ett annat pensionssparssystem där jag inte behöver springa i ett ekorrhjul* där jag springer ifrån inflation och ränta som vill äta upp mina pengar.

*Varför heter det för övrigt ekorrhjul? Är det inte mest hamstrar och råttor som springer i hjulen?