söndag 7 april 2013

Idag var en gång framtiden

Jag hittade Deras mat och din: vad ska föda världens miljarder i morgon? av Johan Söderström från 1964 i en bokhylla på jobb. Den ingår i Nutidsböckerna, i en serie faktaböcker för unga.

Omslaget visar ett barn som inte ser ut att vara så förtjust över sin stora matskål. I bakgrunden syns flera utsvultna människor och hela bilden andas "tänk på barnen i Afrika". När boken skrevs beräknades en befolkningsexpansion till 6-7 miljarder år 2000 "och redan nu finns det för lite mat" (s. 12). Den beräkningen har visat sig stämma.

För att stävja världshungern ventileras ett antal förslag så som att öka jordbruksresultatet, mekanisera jordbruket, växtförädling, husdjursförädling, bättre skötsel av husdjuren, hålla folkökningen i schack (med frivilliga metoder) samt att äta alger. Söderströms profetior har till viss del införlivats. Jordbruket är mekaniserat, skördarna ger mer med hjälp av växtförädling och besprutning, djuren har blivit större och ger mer mat, kondomer och ett-barns-politik tillämpas och vissa äter alger. Jäst lyfts också från som en alternativ föda i boken: "Det vore onekligen en triumf om man kunde förvandla ett avfall som förstör våra vattendrag till värdefull föda!" (s. 57) Om man räknar svampproteinet quorn, som framställs genom jäsning, som en jästprodukt så även här får författaren lite rätt.

Trots att dessa 60-talslösningar till stor del infriats går folk fortfarande hungriga medan andra lever med ett överflöd av mat.

Idag lyfts GMO fram som ett alternativ till att lösa världssvälten. Utan att ta ställning om dess produktion och miljökonsekvenser så undrar jag om vi om 50 år, när vi har en ännu större befolkning, lyckats producera mer mat med hjälp av GMO. Jag undrar också ifall det kan vara så att det ändå är så att den maten tillfaller den rika delen av världen medan den andra går hungrig. Jag undrar också vad det kommer stå om oss i framtidens historieböcker utifrån ett miljöperspektiv.

4 kommentarer:

Hanna sa...

Men vad spännande med framtidsprofetior. Särskilt att läsa dem i efterhand. Och lite sorgligt kanske.

cat sa...

Det trista är att det produceras tillräckligt med mat i världen för att mätta alla, men de fattiga har inte råd att köpa och de rika skänker inte bort sitt överflöd.

Linda i Berlin sa...

Jag håller med Hanna att det är lite sorgligt att läsa om det så i efterhand. Särskilt om man tänker på det här med djuren, hur har de blivit större så att det är mer mat på dem? Om vi skulle tänka till så skulle vi klara oss på den mat som faktiskt produceras nu. Istället för att slänga mat.

Men det är bra att den boken finns och att den fortfarande används. Kanske de unga som läser den kan tänka till.

Matilda sa...

Hanna >> Ja det var lustigt att jag hittade den. Lite besviken var jag på att det mesta hade infriats men att inget har hänt.

Cat >> Riktigt förjäkligt rent ut sagt!

Linda >> Minns inte exakt formuleringarna när det gällde djuren.
Jag tror inte att boken såldes i någon stor upplaga och den är nog till stor del glömd även om den tycks finnas på några bibliotek.