Tänk om…

... ett paket toalettpapper med 8 rullar kostade 450 kronor.
... en tandborste kostade 250 kronor.
... en disktrasa kostade 99 kronor stycket.
... ett paket diskmaskinstabletter landade på 999 kronor.
… en rulle med 100 meter aluminiumfolie hade ett meterpris på 25 kronor (totalpris 2500 kronor)
... 20 stycken engångstallrikar kom i ett paket för 264 kronor.
... en engångsgrill såldes på extra-erbjudande för 595 kronor.
… endast pappersmuggen till take-out-kaffet kostade 49 kronor.
… en glödlampa som var av den billigaste och mest energisnåla modellen kostade 800 kronor.

… det här var minsta möjliga pris på grund av tillgängliga resurser, lägsta löner och transporter.

… vi dessutom hade exakt samma inkomst som vi har idag. Visst hade vi prioriterat annorlunda, slösat mindre och återanvänt mer? Kanske hade vi till och med utvecklat egenhändiga kreativa alternativ? Eller hade vi fortsatt att försöka pressa priserna och höja våra löner?

Många av de här prylarna tar vi för givet i vardagen. Diskborstar i plast tillhör "normalkonsumtionen", det är något de flesta av oss har hemma på samma sätt som vi har ett kylskåp, en säng, en taklampa och toalettpapper. Jag är själv mycket bekväm och hela mitt hjärnkontor låser sig när jag ska fundera ut en kreativ lösning på att ersätta en diskborste eller toapapper. Det enda jag kan komma fram till är just ny diskborste och nya toarullar.

Jag är fast i ett konsumtionssystem. Hur tar jag mig ur det? Vill jag ens ta mig ur om det betyder att offra en stor del av min bekvämlighet?