onsdag 29 januari 2014

Titt-ut och titt-in

Något jag funderat över ett tag är lokalerna som många dagis - förlåt, förskolor - finns i, åtminstone i större tätorter. Att de är på markplan känns ganska logiskt, personalen ska in och ut med stora barnskaror, vagnar och leksaker. Men ofta tycks de vara inhysta i lokaler som haft en helt annan funktion en gång i tiden, typ affär. För jag har sett väldigt många med väldigt stora fönster. Tänk skyltfönster, fast något äldre hus än dagens glasfasader.

Det måste vara skönt med allt ljus. Jag antar att man vänjer sig och inte blir distraherad av varje person som går förbi på trottoaren. Men vill man ha så mycket insyn? Det känns som att både personal och barn är konstant övervakade.

Jag tror inte att jag hade kunnat jobba så. Jag tycker det är obehagligt att bo på bottenvåningen. Med så stora fönster hade jag blivit paranoid och trott att det stod ett gäng rövare* bakom varje träd eller husknut. Och i dagens samhälle känner man viss oro för barnens säkerhet. Men det är kanske inte så lätt att få bra och prisvärda lokaler för stora barngrupper.

*Jag tyckte att filmatiseringen av Ingen rövare finns i skogen var grymt läskig som barn. Särskilt Per Oscarsson. Kanske dags att se om den och se om jag blivit modigare?

4 kommentarer:

cat sa...

Som en som just nu har tvingats in i en akvarielokal, så kan jag säga att nej det är inte så kul att jobba i sådana lokaler.
Har bott på bottenvåningen under 9 år av mitt liv. Aldrig mer säger jag! Eller inte förrän jag är för gammal för trappor i alla fall.

walkingthecamera sa...

det är möjligt att man vänjer sig. själv känner jag alltid visst obehag med för stora fönster och insyn. men det där är ju trendigt nuförtiden, se exempelvis hammarby sjöstad och andra nybyggen där husfasaderna mestadels verkar bestå av glas. ljust visst, men privatliv? själv stör jag mig på att många simhallar har stora fönster ut mot gatan, där vem som helst kan betrakta halvavklädda motionärer.

Matilda sa...

Cat >> Stackars dig att tvingas jobba så :s Är det permanent?

Walkingthecamera >> Nu när du säger det så har jag ofta funderat över de här nybyggda husen med "fönsterväggar". Kanske är det så att man betalar för att bli sedd? Jag kan förstå att badhus har stora fönster för att få in mycket ljus, men då vill man liksom att det inte är placerat mitt i stan… Kanske är vi ett prytt folk?

Linda i Berlin sa...

Jag skulle inte kunna tänka mig att bo på bottenvåningen. Om jag inte hade eget hus. och att jobba i ett akvarium låter verkligen inte roligt.

Förut bodde jag i ett hus mitt ute i skogen och hade en trappa som när jag gick ner från övervåningen så gick jag rakt ner mot altandörren. När det var mörkt var det en jättekonstig känsla att ha en blank och mörk altandörr där så jag hängde till slut en gardin för. Och då är jag inte mörkrädd eller nåt sånt.