fredag 28 februari 2014

Förkortningar och exkluderande

När jag var ny på jobbet möttes jag av ett moln av förkortningar. För alla rutinerade kollegor gjordes tydligen vardagen förståelig genom dessa bokstavskombinationer. Vadå FSR, FOU, MKV, ATP, ISP, STS, ANT…? Jag minns hur dum jag kände mig när man frågade vad de menade, allt tycktes så självklart. Ibland fick jag fråga flera gånger, för de var så lätta att blanda ihop. Att jag nu förstår dem och kan använda dem i dagligt tal måste betyda att jag integrerat mig på arbetsplatsen. Men ändå, varför tycker vi det är så kul att komprimera saker till olika kombinationer? Och tänker vi på hur exkluderande jargongen är för utomstående?

3 kommentarer:

Hanna sa...

Samt HTS. Ja, när man kan alla förkortningar på en arbetsplats då är man färdigintegrerad. Men det ter sig så totalt icke-transparent och lite löjeväckande när man lyssnar på dem innan man förstår dem. Hade en arbetsplats där mininatt med Agda var ett uttryck som förekom en del. Också det tedde sig lite märkligt innan jag förstod att Agda var lönesystemet och mininatten en uppdatering av inmatningarna i systemet dagtid.

cat sa...

Jag tror att förkortningar används för att de är praktiska och just för att de är korta. Det går snabbt att säga och snabbt för den införstådda att förstå. Hos oss använder vi ofta utrycket; den här behöver F9:as.

Matilda sa...

Hanna >>Haha, ja de där namnen de ger till diverse system är ju inte heller helt logiska. Jag kan förstå att du var konfunderad över uttrycket!

Cat >> Vad händer när man trycker på F9?
Visst är det praktiskt med förkortningar, men så kan man ju fundera över varför det finns en benägenhet att namnge saker så komplicerat att man övergår till att använda förkortningen.