"Främmande" rätter och segregation i mataffären

Jag upptäckte idag i mataffären att det tydligen finns en avdelning för "främmande rätter". Vid närmare inspektion tycktes dessa rätter främst vara asiatiska. Diverse konserver med kastanjer, bambuskott, risnudlar, kokosmjölk, mango chutney, teriyakisås... 

För min del känns de här ingredienserna inte särskilt främmande, utan snarare bekanta sedan länge. Tacos däremot, känns som ett nyare påfund på den svenska matsedeln. Men det är visst inte alls främmande, det får ha sin egen rad på skylten.

Jag har tidigare sett skyltar som kallar dessa slags matvaror för "världens mat", men här verkar det nästan som att den politiska representationen i riksdagen har fått inflytande i mataffären. Epitetet "främmande" skapar associationer att det är något märkligt, något vi inte känner oss helt bekanta eller bekväma med, men möjligen lite nyfikna på. Främmande blir ett avståndstagande till det bekanta, till det vi är vana med. Här placerar man något som man ännu inte funnit lämpliga kategorier för.

Med tanke på den globaliserade världen, är det inte lite förlegat att separera asiatisk, "främmande" eller världens mat från ordinarie sortiment? Sätt risnudlarna bland riset eller pastan. Chutneyn vid såser. Konserverna bland ärtor och burkmajs. (Ok, jag begriper att det är smidigt att ha ingredienser till vissa rätter som tacos tillsammans, men i så fall kan man ju också argumentera att man ska ha ingredienserna till ratatouille, lasagne och pannkakor ihop.)

Alternativ till ordet "främmande" skulle kunna vara "spännande", "nyheter" (fast hur länge är något en nyhet?), "kryddigt", "importerat från andra sidan jorden", "våga testa något nytt"...