måndag 29 december 2014

Sångtextanalys del X: Fråga stjärnorna

Så här i juletider tittar vi ofta upp mot himmelen och frågar "ser du stjärnan i det blå?" samtidigt som vi spanar efter stjärnfall och nyårsraketer och önskar oss goda saker inför det kommande året. Eller så gör vi inte det, och i så fall är ingressen till dagens sångtextanalys något märklig. Vi ska hoppa tillbaka till 90-talet, igen. Jag hörde CajsaStina Åkerström på radio för ett tag sedan och undrade vad är det egentligen vi ska fråga stjärnorna om? Jag googlade låttexten och kastades in i en existentiell förvirring. Styrs vi och våra liv av ödet eller slumpen?

Låt mig citera första versen:

"Jag hade just passerat en stor neongrön skylt
När någon ropa:
'Hej du, jag kan skåda du ser rätt vilsen ut.'
I dörren stod en man med en övertygande min
Jag tänkte: 'Vad har jag att förlora?
Jag ger mig och går in.'"

Vad står det på neonskylten? Vem är mannen med den övertygande minen? Hur ser en övertygande min ut? Borde inte detta ansiktsuttryck snarare göra så att alla varningsklockor ringer? Vad menar hon när hon "ger sig"? Och framförallt: vad finns där inne?

I refrängen börjar jag undra om det kan vara så att mannen är en siare, någon som spår om framtiden Ordvalet "hoppa" förmodar jag kan tolkas som antingen självmordsplaner eller att bege sig in i något nytt och okänt, till exempel framtiden:

"Han sa: 'Stjärnorna de säger vad du är för en individ.
Hoppa om du vågar riskera ditt liv.
Och du vet inte hälften av det jag läser här.
Men kom ihåg innan du hoppar:
Fråga stjärnorna om när.
Fråga stjärnorna om när.'"

I andra versen berättar hon hur mannen tar henne på en "tripp, en guidad tur genom mitt liv" och fram  mot framtiden. Hon reflekterar att hon nog borde gå men hölls kvar av en önskan att vilja veta vad som ska ske i framtiden. Huruvida siaren använder sig av spåkula, tarotkort eller kemiska substanser kan man förstås spekulera i. I nästföljande vers verkar det som att hon inte tror på en förutsedd framtid då hon konstaterar:

"'Det som sker det sker.'
Men jag är ingen slav under de krafter som styr
Jag har en egen vilja, jag behöver aldrig fly"

Därefter följer en vers till om att huvudpersonen minns "den gröna skylten och gatans doft av bränt". Här får lyssnaren indikationer på att de där orden mannen faktiskt har en inverkan. En tolkning är således att när man väl fått sin framtid siad så kan man inte riktigt släppa profetiorna. Spådomarna ligger i bakhuvudet och gnager vilket därmed troligen påverkar framtiden vare sig man vill eller inte. Detta väcker funderingar kring hur mycket man vill veta om sin framtid, om detta nu är möjligt. Jag förmodar att det finns en marknad för siare för att det finns personer som vill känna sig trygga i att veta sin kommande väg. Själv tror jag inte att jag skulle vilja veta, jag vill hellre guidas av nyfikenhet.

Det här var min tolkning av Fråga stjärnorna, vad är din tolkning?

2 kommentarer:

cat sa...

Har aldrig hört låten eller inte så jag minns i alla fall. Spådomar är vad jag kallar trams. Skulle inte vilja veta några detaljer om framtiden.

Matilda sa...

Cat >> Ja precis, vad tråkigt det skulle vara om man visste saker om framtiden.