onsdag 25 mars 2015

Sångtextanalys del XI: En man i byrån

Efter analysen av En sån karl kom en önskan om att jag skulle ta en titt på En man i byrån, även den inspelad av Lill Lindfors. Jag måste erkänna, sångtiteln förde först associationen till Upplåsbara Barbara av Robert Broberg. Första versen indikerar dock på att visst kan karlar vara trevliga, men de kan också vara jobbiga och emellanåt kan man vilja slippa från dem:

"Va' en man kan vara härlig,
och så plötsligt så besvärlig,
ärligt sagt förfärlig, ja ni vet.
Lite prassel följs av trassel,
snick och snack och tissel tassel,
och det är trist man längtar
att få va' i ensamhet."

Refrängen kan förstås tolkas på lite olika vis. Så här berättade Lill om sången i en intervju med Sydsvenskan"–Billy Meshel hade skrivit låten ”If you could put that in a bottle” om en kvinna i en flaska och jag ville skriva en svarslåt. Då såg jag framför mig hur man kunde förminska en man i en ask och bara ta fram och förstora honom till en fullvuxen karl. Jag tänkte på en människa och inte en teknisk leksak. Men många trodde att den handlade om en sexleksak." Låt oss därför titta på refrängen:

"Tänk dej att ha en man i byrån,
i en ask bland andra grejor.
När som helst du får lust
så plockar du fram din ask.
Tänk dej att ha en man i byrån,
i en ask bland andra grejor.
När som helst du får lust
så plockar du fram din ask."

Andra och sista versen följer i de tidigare radernas fotspår. Lill riktar sig direkt till andra kvinnor med frågan "känner du dej ensam syster, lite kelsjuk eller dyster." Lösningen då är visst att plocka fram den där asken. Skulle då mannen bli lite bråkig så kan man bara stoppa tillbaks asken där den kom från. Låten är från slutet av 1960-talet och det sätter förstås sin prägel på texten. Utifrån citatet ovan är det en intressant respons på hur kvinnan beaktas av somliga män. Här blir det omvända förhållanden och det är mannen som får fungera lite som en "trophy husband" och komma fram när det passar. Dessvärre tycker jag det är svårt att höra ironin i den inspelade versionen och därför är det lätt att göra tolkningen att hon ser mannen som underhållning. Särskilt eftersom samma sångerska spelat in En sån karl. Men kanske stack den här sortens pikar mot den patrikala ordningen i öronen betydligt mer på 60-talet?

Inga kommentarer: