Läsning av akademisk litteratur

En roman läses ju normalt från första till sista sidan i en slags kronologi. När det gäller facklitteratur är det lite annorlunda. Många akademiker säger sig börja med konklusionen och referenslistan innan man läser valda delar av resterande text. Det verkar vara "rätt sätt" att läsa inom akademin. Något som gör det svårt för mig som lärt mig läsa från sida ett och framåt och helst inte vill veta slutet innan jag tagit mig igenom handlingen. Att läsa viss akademisk text kan därmed bli lite av en besvikelse eftersom det är vanligt att presentera argument och slutsatser redan i början.

Man kan alltså undra, om nu så många akademiker läser slutet först, varför har man inte slutsatserna först (jo, jag vet, vissa har ett abstract på 1-2 sidor först) och därefter referenslistan och sedan själva empirin och analysen? Och kan man verkligen kalla det för slutsatser om de presenteras i första kapitlet eller i början av en artikel?

Kommentarer

Eva Maria sa…
Jag har pratat med en hel del vänner om just det här att läsa överhuvudtaget. Jag kan inte konsten att "skumma" en text. I min bokcirkel kan någon deltagare ibland komma och säga: Jag har inte hunnit läsa hela boken men jag har skummat den. Själv måste jag verkligen läsa varje ord på varje sida i hela boken!! En egenskap jag helt enkelt inte besitter verkar det som. (Men som jag brukar säga - man kan ju inte vara bra på allt :-)Har du någon idé om skumning?
Granntanten sa…
Jag läser sällan akademiska texter från a till ö just för att jag oftast inte är ett skvatt intresserad av varenda steg i vägen fram till slutsatsen, vilket ju är helt olikt när man läser en roman. Dessutom läser jag så pass mycket akademisk litteratur att jag inte hinner läsa allt supernoga. Behöver jag läsa mer så har jag lärt mig skumläsa på olika plan, både så att jag får till mig hela resonemanget, så att jag kan söka efter vissa ord eller uttryck eller så att jag söker efter för mig viktiga delar. Jag vet inte om alla kan lära sig teknikerna, men för mig har de kommit genom idogt tränande och omständigheternas nödvändighet.

Och var abstract finns bekymrar mig inte, bara det finns en vettig innehållsförteckning så jag hittar det utan att lägga en massa tid på att leta. =) (Och så föredrar jag dem på svenska, tacksåmycket, om man får önska.)
Matilda sa…
Eva Maria >> Skumning är väldigt abstrakt för mig. Jag förstår inte hur man kan få ut någon kontenta. Förvisso kan jag bläddra i facklitteratur och kolla in rubriker och låta ögonen söka efter ord, på så sätt kan jag hitta vissa relevanta stycken. Annars föredrar jag att använda index. Men skumma skönlitteratur? Njäe... det skulle inte gå för mig.

Granntanten >> Instämmer, en bra innehållsförteckning (och gärna ett bra index) underlättar verkligen kunskapsinhämtningen. Jag antar att detta också kan bero på vilket ämne det är också. Vissa lästekniker fungerar kanske bättre för vissa ämnen? Etnografiska texter är mycket beroende av texthantverket och det är kanske främst dessa jag tänkte på när jag skrev inlägget. Men det är förstås klart, det är inte säkert jag stött på samma svårigheter om jag läst andra universitetsämnen.