onsdag 20 maj 2015

Tack för obefintlig markservice

I avhandlingars tack-ord nämns - förutom de obligatoriska tacken till handledare, opponent, kollegor, finansiärer, tålmofiga föräldrar och barn - ofta som sista person en partner som skött "markservicen" under doktorandens mest intensiva period. Någon vars kärlek är så stor att hen är villig att se till att hemmet fungerar runt den kaotiska forskarstudenten. Som många andra har jag påbörjat en mental tacklista. Men jag har kört fast i slutet. Jag har ingen att tacka för markservice, alltså vardagssysslor i hemmet. Jag får sköta allt på egen hand och betala hela hyran själv. Tack till mig själv?

På senaste tiden har jag försummat det mesta hushållsarbetet. Inte så att hemmet förfaller men regelbunden städning är nedprioriterad. Den stora diskmaskinen som stod oanvänd efter inflytt ser numera till att det inte uppstår onödigt höga staplar av disk vid vasken. Och så går det ju bra att dela upp sysslorna:

Söndag: disk, vattna blommor
Måndag: 1 omgång tvätt
Tisdag: besök i mataffären och 1 omgång tvätt
Onsdag: sophsortering (ännu i planeringsstadiet)

Dessvärre innebär den här uppdelningen ändå att sysslorna kommer återkomma inom kort. Återstår dessutom dammsugning och badrumsstädning. Och avfrostning av frysen. Storkok för lunchlådor. Osv.

Jag funderar på att avsluta med "tack till mig själv trots bristande markservice, det fungerade visdt ändå". Alternativt med ett citat som "adjöss och tack för fisken". Eller så skriver jag hela förordet på rim. Det gäller ju att sätta ett oförglömligt avtryck redan på avhandlingens första sida.

2 kommentarer:

cat sa...

Alla dessa återkommande och urtrista hushållssysslor håller på att driva mig till vansinne. Inte för att jag doktorerar, men pendling och heltid gör att jag inte har mycket tid eller ork över att sköta alla dessa måsten. Mitt hems skötsel ligger också helt i mina händer och det är inget jag känner för att ändra på, men ibland önskar jag verkligen att jag hade råd att leja någon som kunde komma hem och storröja åt mig.

Matilda sa...

Cat >> Hu med pendling på det! Nä roligt är det sällan. Kanske man kan ordna städar-partyn? Man mutar vänner med att hjälpa till med städning (som fönsterputs, frysavfrostning etc) och sedan bjuder på kalas? fast då lär det ju bli stökigt på en gång... ;)