lördag 4 februari 2017

Likheten mellan Melodifestivalen och universitetsvärlden

Tydligen har Mello-säsongen dragit igång. Alltså årstiden mellan vinter och tidig vår när svenskarna är som mest uttråkade och behöver lite underhållning i form av glitter och låtar som fastnar på hjärnan. När jag läste tidningen imorse insåg jag att den första deltävlingen tydligen äger rum ikväll. Säsongen tycks komma allt tidigare för varje år som går. Jag insåg också att det finns vissa likheter mellan detta populära tv-kalas och den akademiska världen.
Först reagerade jag på den udda konstellationen av Thomas "jag skickar alltid in 100 melodifestivalbidrag varje år" G:son, Vi-ska-gung-gung-gunga-Jimmy Jansson, Dinah Nah och Dr Alban. Sedan kom jag på att det egentligen inte alls var konstigt. Det här är personer som också behöver lön och då får man slå ihop sina kloka huvuden för att göra en hyfsad hit som kan komma med på Svensktoppen.
Sedan började jag titta närmre på andra bidrag och se ett mönster. Flera hade flera låtskrivare. En hade sju låtskrivare. Hur kan sju personer skriva en låt? Hur delar man upp arbetet? Bidrar alla med lika mycket? Dessa funderingar fick mig att inse att Melodifestivalen inte skiljer sig nämnvärt från den akademiska världen där forskare ska publicera sig i vetenskapliga tidskrifter. I många tidskrifter samförfattas artiklarna och det kan stå en hel radda med namn. Och det är ju knappast så att alla fyra eller tio författare suttit i samma rum och skrivit från första till sista bokstaven. Någon har kanske samlat in data, någon har matat in datan i ett analyskapitel, någon har skrivit en sektion och en annan en annan sektion. Sedan står det med en handledare eller en projektdeltagare som kommit med några synpunkter på texten alternativt bara kommit förbi kontoret och sagt hej.

Inom universitetsvärlden räknas publiceringar. Ju fler desto bättre. Så att ha sitt namn på en artikel är bra för meritlistan. Jag tänker att det är lite samma sak i Melodifestivalen. Att kunna ha på sitt CV att man har haft femton låtar i de senaste fem tävlingarna ses säkert som en merit någonstans. Annars hade ju inte G:son fortsatt skriva låtar eller Dr Alban velat vara med på ett hörn. I akademiska sammanhang brukar den som gjort mest vara första-författare, det vill säga det första namnet som nämns. Jag misstänker att det är lite samma sak för låtskrivarna. Att "One more night" skrivits mest av G:son och att Dr Alban hjälpt till på ett hörn med några trumbeats eller koka en termos med kaffe.

Det känns allt gött ändå. Att det är rätt lika mellan olika yrkeskategorier. Kanske ska jag söka jobb som låtskrivare nu, jag kan ju alltid komma med feedback på innehåll och ändra lite rim.

PS. Glöm inte tävlingen med chans att vinna en bok. Frågorna kanske är konstiga men svaren kan med viss slutledningsförmåga hittas eller anas på bloggen.

3 kommentarer:

cat sa...

Det enda jag kan tänka och känna nu är, men jösses har eländet redan dragit igång. Tur att jag har andra källor till bra underhållning.

Matilda sa...

Cat >> Haha, ja med tanke på att spektaklet pågår i 2-3 månader så går resten av året väldigt väldigt fort! ;)

Ullrika sa...

Haha! Dr Alban har kokat kaffe?" :)

Attans skit att jag missat boktävlingen :(