Vad är skrivkramp?

Ibland förbannar jag mitt bloggtema. Å ena sidan skapar det ett fokus för bloggen, men ibland
Dagens middag: Sötpotatispaj med ärtskott. Gott men har inget med skrivkramp att göra.
hämmar det mig. Inte för att jag slaviskt bara skriver om vardagsmysterier, men ändå. Som de senaste veckorna när jag känt "jag borde nog ta och skriva något nu" men verkligen inte kommit på en enda vettig idé. Andra veckor däremot dyker det upp funderingar på löpande band. Kanske behöver jag inte alltid ha en anledning att skriva, men jag vill att det jag skriver ska ha något vagt syfte.

Möjligen är det detta något likt det andra kallar skrivkramp. Jag har tacksamt nog aldrig upplevt skrivkramp. Uppsatser och avhandlingen har alltid fått ord (vill dock inflika att en stor del av min skrivprocess i de fallen handlar om att skriva om, ändra, stryka, flytta, ändra igen...). Så kanske är dagens mysterium att förstå vad skrivkramp är. Har någon av er upplevt det? När inträffar det och hur upplever ni det? Hur kommer ni ur den? Kan krampen vara något positivt?

Kommentarer

cat sa…
Har inte skrivit så mycket under mitt liv, så skrivkramp har aldrig hunnit uppstå. Det närmsta jag kan komma, är när jag under en period sökte många jobb och jag fick helt tilt i skallen när jag skulle författa mina ansökningar.
bella sa…
nä, ingen skrivkramp här. har aldrig varit så mångordig, så orden som ska ut kommer ut. för mig är det brist på hälsa eller avskanad av sjukdom som sätter käppar i hjulen. och om det ordar juag ju inte så mycket heller. nä, jag är en tyst typ och en eventuell skrivkramp skulle nog inte märkas, hihihi…...
Matilda sa…
Cat >> Jag instämmer, jobbansökningar är inte lätta att skriva. Det står ofta stilla i tankeprocessen.

Bella >> Det finns alltså flera fördelar med att vara fåordig ;)
Yangsan sa…
Tja, för mig är just nu skrivkramp inget bra eftersom jag skulle behöva sortera mina innersta idiottankar för mig själv. De blir lättare att hantera om de kommer i skrift och ur systemet liksom.

Varje gång jag avsätter tid för att skriva av mig infinner sig orden inte alls... som att de liksom märker att - nu, nu skall hon sätta sig och skriva- VI STICKER!!!
Min hjärna funkar som en tombola det snurrar runt runt en massa ord som antingen stockar sig i "röret" eller som bara snurrar för att de tycker att det ät bättre liksom!
Någon gång kanske jag lyckas fånga dem igen...
:0P...

/Sarisen
Matilda sa…
Sarisen >> Jag förstår. Att börja är kanske det svåra. Så känner jag det är skönlitterärt skrivande. Hoppas du fångar ett eller två ord snart!
ullrika sa…
Jösses, har jag skrivit det här inlägget?! :)