onsdag 26 april 2017

Att avsluta ett långvarigt förhållande

En gammal och en ny relation.
Jag har nyligen gjort slut med med min mobiloperatör. Vårt förhållande hade varat i sjutton år. Det var en lite märklig känsla. En av anledningarna till de ambivalenta känslorna kring uppbrottet är - utöver att jag är väldigt bekväm av mig - att jag som person vill framstå som en lojal person vilket tycks spilla över i mina "relationer" med företag. Jag har haft samma bank och samma försäkringsbolag sedan jag var barn. Trots att jag egentligen borde flyga betydligt mindre är jag bonusmedlem hos ett flygbolag och försöker åka främst med dem (delvis på grund av poängen, delvis på grund av att jag haft minst problem när jag reser med dem). Jag köper mjölk från det mejeri som är närmst beläget. Jag köper till och med kalender från samma företag nästan varje år (för att de är snyggast, men ändå). Skickar jag paket gör jag det främst med Posten, även om det säkert finns billigare alternativ, som tidigare anställd finns min lojalitet fortfarande fortfarande kvar.

De flesta företagen bryr sig säkert föga lite om mig som individ, de vill ha kunder som genererar vinst åt dem. Mitt lilla bidrag märks knappast inte när de redovisar sina vinster. Att byta bank hade säkert givit mig ekonomiska fördelar, men uppenbarligen har jag varit motsatsen till proaktiv när det gäller att förhandla lån med olika banker. Två gånger har jag faktiskt försökt. Ena gången var bankmannen väldigt entusiastisk men återkom aldrig med ett lånelöfte och att jaga någon för att bli kund kändes inte aktuellt. Andra gången var jag för nära arbetslösheten för att den nya banken skulle vilja bevilja en låneflytt.

Förr - i alla fall när man hör äldre generationer prata - tycks det ha varit viktigt att vara lojal med ett parti, ett fackförbund och en matvarukedja. Idag verkar den medvetna medborgaren och konsumenten vara någon som är aktiv, jämför, ställer krav och flyttar vidare. Inom konsumtionssektorn förekommer kundklubbar, stämpelkort och identitetsanspelningar genom särskilda varumärken som metoder att knyta kunden till företaget på längre sikt. Men är det en ömsesidig relation? Vilken betydelse har egentligen kontinuitet och relationer i de här sammanhangen?

Min gamla mobiloperatör beklagade inte att jag gjorde slut med dem. De försökte inte få mig att stanna kvar i förhållandet genom att lova guld och gröna skogar, inte heller ett bättre abonnemang. Kanske tyckte till och med de att det var hälsosamt för mig att jag gick vidare. Mister de en, står dem tusen åter.

Men mobilnumret, det behöll jag!

2 kommentarer:

cat sa...

Oj jag har nog bara varit lojal mot ett enda företag genom mitt liv och det är banken. Det känns som ett alldeles för stort projekt att byta och det är nog den enda anledningen till att jag stannar kvar. Tror inte att de vare sig är så mycket bättre eller sämre än andra banker, så det är också en anledning till att inte byta.
Vad gäller försäkringsbolag och telecomföretag, så har jag bytt så många gånger att jag just nu är "lojal" mot de jag har av ren trötthet.
Lycka till med den nya mobiloperatören!

Matilda sa...

Cat >> Ja det är ju inte lätt att rådda i bankväsendet idag. Att undersöka räntor och etiska aspekter och därefter väga det mot olika kostnader och lånmöjligheter och jag vet inte vad...
Försäkringsbolag har jag alltid inbillat mig är bra att vara lojala mot av långtids-bonus. men det kanske bara är vad de vill vi ska tro?