Recept för lyckat distansförhållande?

Jag brukar normalt sett inte vara alltför privat på bloggen, men ibland finns de större mysterierna väldigt nära inpå en själv. Den som känner mig vet att relationer inte är mitt specialområde, vilket kanske både beror på tidigare erfarenheter och på självkänsla. Samtidigt är jag en väldigt självständig person och kommit att värdesätta att kunna må bra i rollen som "singel".

Och givetvis är det då det inträffar, att jag då träffar någon som kommer att få en betydelsefull roll i min vardag. Helt fel tidpunkt, såklart. Som nydisputerad är ju normen att jag ska stå med resväskan beredd och vara vart än jobben finns. Att även han befinner sig i en snarlik situation med osäkra framtidsplaner och en sysselsättningsgrad på 200% har väl inte hjälp till. Relationen har varit kantrad med mycket osäkerhet då framtiden bara sträcker sig några veckor framåt. Sakta har detta ändrats under våren, även om jag fortfarande är väldigt van vid att vara ensam och göra på mitt sätt, och nu pratar vi lite löst om planer för hösten.

För att krydda till det ännu mer - en av oss fått ett jobb i sommar på en ort bortom pendlingsavstånd. Detta var visserligen ingen större överraskning, men nu är det plötsligt sommar och distansförhållandet ett faktum. Nu är kanske en separation på 2,5 månad inom samma land kanske inte samma grej som för de vänner som haft distansförhållande mellan två olika kontinenter i över ett års tid. Vi kommer få träffas åtminstone en gång. Men det får mig ändå att fundera över ifall det finns ett "recept" för att hålla relationer vid liv trots avstånd i tid och rum. Någon som sitter inne på "svaret" eller "relationstips"?

Kommentarer

Hej Matilda! Jag har haft distansförhållande ett par gånger och tyckte det var sjuuukt tungt. Båda gångerna var det jag som flyttade. Ena gången tog det slut. Andra gången bodde jag i en ny stad men var hela tiden kvar där jag lämnat mitt hjärta och ett halvår senare blev vi äntligen sambos igen :)

Med dessa erfarenheter har jag skrivit ett inlägg på ämnet med 10 tips, där det viktigaste i min mening nog är att ha en gemensam framtidsplan. Här kan du läsa fler tips: https://jennifersandstrom.se/2015/02/26/10-tips-pa-hur-man-far-distansforhallande-att-fungera/

Önskar er massor av lycka till.
Matilda sa…
Jenn >> Tack för tipsen :-) Vi får helt enkelt jobba på det, och vi har ju ett slutdatum :)
Pernilla sa…
Jag och min pojkvän har haft distansförhållande i snart fyra år och har ännu inget slutdatum på det. Att vi fortfarande håller ihop tror jag beror på att vi vill lika mycket. Avståndet har varierat men nu är vi åtminstone inom samma land (han bor i Göteborg och jag i Stockholm). Och vi ses i stort sett varje helg, dvs vi åker till den andra varannan helg. Om det varit obalans hade det aldrig gått. Sen tror jag att man måste ha en viss typ av personlighet för att klara det. Jag trivs rätt bra med att vara själv i veckorna. Sen blir det ju alltid extra fint när man väl ses ;)
Matilda sa…
Pernilla >> Gbg-Sthlm känns som ett överkomligt pendlingsavstånd (tänker att det går relativt snabbt med snabbtåget?). Härligt att höra att ni fortfarande håller ihop :)