lördag 3 juni 2017

"All uppvaktning på min födelsedag undanbedes"

Uppvaktning i tidningen.
Spalten "Uppvaktning" på familje-sidorna i dagstidningarna måste vara något av en svensk institution. Åtminstone har mina utländska vänner tyckt det här varit ett mycket märkligt fenomen. I spalten tycks det finnas två varianter. Antingen bjuds det in till fest eller så undanbedes all form av uppvaktning väldigt bestämt. I synnerhet är det den senare sorten (som kanske idag är vanligast?) som mina vänner rynkat ögonbrynen åt.

Jag brukar fundera lite över hur dessa personer som sätter in dessa uppvaktnings-annonser. Här till vänster finns två exempel som kommer från en lokaltidning jag hittade i en buss. Just att det är en lokaltidning gör att vi troligen kan anta att personerna är ganska säker på att deras bekanta läser tidningen noggrant. De kan ju ses som en slags analog version av sociala medier.

Den första är en person som vill bjuda in till 50-årsfest och inkluderar tid, adress och telefonnummer. Kanske kan till och med jag anmäla mig och fira jubilaren? Hur vet läsaren om den är inkluderad i firandet eller inte? Den andra personen ska fylla 90-år och vill absolut inte ha uppvaktning och betonar detta med "var god respektera". Här tänker jag att vid en sådan respektabel ålder så är det kanske inte alla som orkar eller vill ha partaj. Men generellt kan jag fundera huruvida dessa "ingen uppvaktning"-annonserna är menat som ett indirekt påpekande att det är dags för födelsedag och att det går ju bra att hör av sig och gratulera. Eller om de som undanber sig denna uppvaktning vid tidigare tillfällen har uppvaktats på ett sätt de inte gillat? Och vad händer ifall någon (som läst eller inte lusläst familjesidorna) kommer oannonserad på födelsedagen med en liten gåva? Blir födelsedagsgrisen glad eller arg? Vilket i sin tur får mig att fundera på hur vanligt det är att dyka upp hos någon som fyller år utan att först ha fått en kalas-inbjudan?

Dessa uppvaktnings-annonser väcker alltså många funderingar. Någon av er som satt in en sådan? Eller som läser dem noggrant inför någon bekants bemärkelsedag? Som känner till de oskrivna reglerna bakom dessa klassiska rader?

2 kommentarer:

Eva Maria sa...

Hm, det är väldigt komiskt, båda varianterna! Inbjudan kan förvisso vara trevlig men att man avböjer sig uppvaktning tycker jag känns lite ego. Det har faktiskt betydelse även för den som vill gratulera att få gratulera. Det känns förlegat i en tryckt tidning men kanske 90-åringens målgrupp inte har internet?! Så för hen passar det nog. Säkert också en påminnelse att vederbörande fortfarande lever ...! Min farfar blev 96 och han "skojade" alltid om att han inte hade några kompisar kvar, alla hade ju gått bort. Så en liten uppvaktning när man fyller 90 kan väl inte vara så besvärande :-)

Matilda sa...

Eva Maria >> Ja kanske ska vi se de här annonserna som "jajamensan jag lever fortfarande".