Dagens experiment: Italiensk mjukglass

Mjukglasstest i solskenet.
Experiment: Att undersöka vad italiensk mjukglass är för något samt identifiera skillnader mellan italiensk och svensk mjukglass. 


Bakgrund: Nyligen gick passerade jag ett ställe som sålde italiensk mjukglass. Vad är italiensk mjukglass, undrade jag som inte kunde påminna mig om att jag noterat denna sorts "gelato" vid mina besök i Italien. Det behövdes en noggrann undersökning vid ett lämpligt glasställe.

Hypotes: Arbetshypotesen var att det inte fanns någon smakskillnad, att det egentligen enbart handlar om marknadsföring.

Metod: Kvalitativ metod bestående av mini-intervju samt konsumenttest. I efterhand gjordes även en internetsökning med sökorden "italiensk mjukglass".

Händelseförlopp: Jag återvände till cafét med den utlovade italienska mjukglassen. Innan jag beställde frågade jag personalen vad som gjorde mjukglassen italiensk. Svaret jag fick var något diffust, något om att det var ett italienskt företag och att den (eventuellt?) var gjord i Italien. På följdfrågan vad som skiljde den italienska och den svenska mjukglassen lämnade personen över till sin kollega som enligt uppgift skulle ha mer erfarenhet. Kollegan med mer erfarenhet visste inte alls.

Efter att expertkunskapen inhämtas var det dags för att utföra ett smaktest. En glass i våffla utan strössel (för att undvika kontamination av smaker) inhandlades till en summa av 38 riksdaler. Glassen avnjöts sedan i solskenet.

Resultat: Den okulära besiktningen påvisade en viss gulare nyans än annan mjukglass jag ätit. Storleken var som en normalstor mjukglass samt hade samma form och utseende. Glassen toppades av ett geléhallon, något jag observerat att andra glasscaféer i Stockholm tillfört glassar. Smaken av själva glassen var möjligen något gräddigare än konkurrenterna Sia och GB. Våffelstruten smakade som en vanlig våffelstrut. Liksom glass gör i solsken smälte även denna ganska snabbt (jag uppskattar att förtäringspromenaden var cirka 400 meter).

I internetundersökningen framkom inget som stärkte påståendet att Italien har en särskild slags mjukglass utan att det snarare handlar om ett företag som gör mjukglassmix som påstås vara "italiensk".

Kommentar: Min samlade bedömning är att italiensk mjukglass i princip är som vanlig mjukglass fast med viss smak- och färgskillnad. Eftersom informationen från cafébiträdena var bristfällig och jag inte heller haft tillgång till någon innehållsförteckning kan jag inte utesluta att det finns viss felmarginal i slutresultatet. Gällande priset tycker jag nog att ett lagom pris för en glass i våffla ligger på 25-30 kronor, om det inte är hemmagräddad våffla - vilket inte var fallet denna gång. Glassen var förvisso god och jag kan rekommendera den utifrån dess smak (nej, all mjukglass smakar inte likadant).

Kommentarer

Glassälskande mamman sa…
Vän av ordning säger att innehållsförteckning måste finnas! Be om den nästa gång. Spännande att se om den då är gjord på mjölk av italienska kor...
ullrika sa…
Jag döööör så bäst! Torr akademisk humor är tveklöst en av de bästa <3

ps. ölskar särskilt att kollegan med mer erfarenhet hade lika dålig koll :D
Matilda sa…
Mamma >> Fast då behöver jag ju en innehållsförteckning från ett annat företag för att kunna jämföra det...

Ullrika >> Haha, jag måste erkänna att det är faktiskt väldigt roligt att skriva de här "labbrapporterna" :D