onsdag 13 september 2017

Hur många referenssystem behövs?

Ett urval av många många referenssystem.
Dagens mysterium är ett ämne som behandlades av kollegiet på fikarasten: hur många referenssystem behövs egentligen? Beroende på ämne och lärosäte finns det olika preferenser på hur en ska referera i sin uppsats eller text. De flesta forskare som publicerar sig i olika tidskrifter kan vittna om hur formalian är en viktig del i skrivprocessen och att referenssystemet skiljer sig mellan tidskrifterna. 

Tittar man lite närmre på referenssystemen så talas det ofta om noter eller om parenteser. Jag fick lära mig att skilja på Harvard och Oxford när jag var yngre. När jag studerade i England och gick en referens-workshop var vi några som inte kände igen oss i terminologin och frågade om Oxford. Läraren (en britt) hade aldrig hört talas om Oxford-systemet. Vilket förvisso kan bero på att denne jobbade vid ett konkurrerande läroverk.

Så småningom lärde jag mig att det inte bara handlar om olika benämningar utifrån universitetsnamn utan också utifrån olika tidskrifter. Därtill finns det olika versioner inom ett och samma referenssystem. Skillnaderna kan ligga i ifall det ska vara en punkt eller ett kommatecken. Om det ska vara kursivt eller citationstecken. Vilka uppgifter som ska finnas med och i vilken ordning de ska stå i. Ifall författarens förnamn ska skrivas ut eller om det bara ska vara en initial. Osv osv. Ni förstår, det blir en smakfråga. Och det är ju en guldgruva för personer som älskar att peta i detaljer och formalia, för det är ju nästintill omöjligt att alltid göra rätt. Jag menar, be aldrig mig redogöra för skillnader mellan APA, AAA, Chicago och Vancouver. Jag kör på ett referenshanteringsprogram. Till det går det att ladda ner inte mindre än 8830 (!) olika referensstilar.

Tänk om akademikerna kunde samsas om ett referenshanteringssystem...

Inga kommentarer: