Om vardagslunk och en osynlig utställning
Det pågår lite omställning i vardagen just nu. Jag har nyligen kommit hem från att ha arbetat på annan ort hela sommaren och försöker nu anpassa mig till att arbeta deltid på samma ställe som i våras samt öka takten på jobbansökningarna. Att komma tillbaka i rutinerna innebär också fylla upp frysen med matlådor, komma ihåg att boka tvättid och försöka planera in semester (nix, som min jobbcoach konstaterade så har jag egentligen inte varit ordentligt ledig sedan i julas).
Jag har lite mysterium och inlägg på lut men idag vill jag egentligen bara tipsa om en museiutställning i Stockholm. Nämligen Osynlig utställning. Det var en upplevelse som jag tycker att fler borde få ta del av. Åsikterna är alltså enbart mina egna.
Utställningen ligger i Frihamnen nära Gärdet. Inträdet låg på 150 kronor för ordinarie inträde. Jag tog med mig min bloggkompis Walking the camera och jag skulle rekommendera er att gå med personer ni känner er trygga med. Upp till åtta personer kan guidas samtidigt. Nu var vi två, och jag hade nog tyckt det var något stressigt om det varit andra personer som jag inte kände med i själva utställningen.
Som inledning till besöket berättade och demonstrerade en person med synskada olika hjälpmedel i vardagen. Vi fick prova att skriva våra namn med en blindskriftsskrivmaskin. Brailleskrift utgår från punkter och skrivmaskinen har endast sex tangenter. Därefter var det dags för att uppleva världen som blind. Allt är kolsvart. Du ser ingenting. Med dig har du en guide som är blind eller synskadad och som känner miljön väl. Vår guide var lugn och ledde oss runt i olika miljöer. Eftersom du inte ser något är du beroende av dina händer, din hörsel och doftintryck. Ibland upplevs utrymmena som små, därav att du stundvis kommer väldigt nära de andra besökarna.
Jag vill inte avslöja för mycket, men de olika miljöerna bjuder på olika utmaningar. En av miljöerna upplevde jag som riktigt stressig, vilket gav större förståelse för hur någon med synsvårigheter kan uppleva omgivningen. Vid några tillfällen var det ganska klurigt att lista ut vad vi upplevde och jag påmindes om hur mycket runt omkring mig kommuniceras främst genom synintryck snarare än andra sinnen. Utställningen ger många viktiga intryck trots att nästan allt sker i mörker. Den ger förståelse för de utmaningar och möjligheter som de med nedsatt eller ingen syn har i ett samhälle som är så fokuserat på det visuella.
Jag har lite mysterium och inlägg på lut men idag vill jag egentligen bara tipsa om en museiutställning i Stockholm. Nämligen Osynlig utställning. Det var en upplevelse som jag tycker att fler borde få ta del av. Åsikterna är alltså enbart mina egna.
Utställningen ligger i Frihamnen nära Gärdet. Inträdet låg på 150 kronor för ordinarie inträde. Jag tog med mig min bloggkompis Walking the camera och jag skulle rekommendera er att gå med personer ni känner er trygga med. Upp till åtta personer kan guidas samtidigt. Nu var vi två, och jag hade nog tyckt det var något stressigt om det varit andra personer som jag inte kände med i själva utställningen.
Jag vill inte avslöja för mycket, men de olika miljöerna bjuder på olika utmaningar. En av miljöerna upplevde jag som riktigt stressig, vilket gav större förståelse för hur någon med synsvårigheter kan uppleva omgivningen. Vid några tillfällen var det ganska klurigt att lista ut vad vi upplevde och jag påmindes om hur mycket runt omkring mig kommuniceras främst genom synintryck snarare än andra sinnen. Utställningen ger många viktiga intryck trots att nästan allt sker i mörker. Den ger förståelse för de utmaningar och möjligheter som de med nedsatt eller ingen syn har i ett samhälle som är så fokuserat på det visuella.
Kommentarer