Historisk mat på moderna fat: Gammaldags potatissallad (1937)

Kanske borde dagens recept heta "gammal gammaldags potatissallad". Över 80 år efter receptets publicering har än mer tid förflutet. Hur gammaldags det "gammaldagsa" var 1937 är förstås svårt att veta.

Gammaldags potatissallad (4 personer)

Gammaldags potatissallad med grillat.

1 liter kall skalad potatis
1 medelstor inlagd rödbeta
1 litet salladshuvud
1 msk finhackad dill eller gräslök (jag använde gräslök)

Sås:
1-2 råa äggulor
1 knivsudd salt
1/4 tsk senapspulver
2-3 tsk socker
1,5 dl grädde (jag använde 27 %-ig grädde)
Några droppar outspädd ättika

Skär rödbetan i fina tärningar och salladshuvudet i tunna strimlor (eventuellt behövs bara några blad beroende på storlek och preferenser). Skiva potatisen. I en relativt stor skål varvas potatis med rödbetor, sallad och dill/gräslök.

Varva ingredienserna till salladen i en stor skål.

Okej, jag erkänner, jag glömde strö över gräslöken innan jag lade sista lagret potatis. Fast det spelar nog inte någon större roll hur salladen varvas.

Såsen blandas ihop separat genom att äggulorna blandas med kryddorna. Rör kraftigt i cirka fem minuter. Tillsätt grädden och smaka av med ättika. Enligt receptet används ättikan för att såsen ska tjockna lite grann. "Såsen bör ha kraftig och fyllig smak." Strax innan servering "begjutes" salladen med sås. I min tolkning innebär detta att såsen hälles över salladen så att den täcks.

"Begjuten" sallad.

Som servering hänvisas till ett annat potatissalladsrecept som förordar spicken (saltad, rökt eller torkad) eller bräckt (lätt stekt?) skinka, alternativt kall stek som skurits i tunna skivor eller stekt färsk strömming. Jag serverade salladen till en grillbuffé.

Omdöme och förbättringspotential: Det här var en relativt enkel och god potatissallad. Skulle något förbättras så vore det väl - surprise, surprise - lite mer kryddor. Var gärna mer generös med smaksättningen. För den som gillar rödbetor kan även detta ökas på. Salladen höll sig dessutom fint till dagen därpå.

Reflektion: Receptet före den gammaldags potatissalladen är också en potatissallad men utan epitet. Vad är då skillnaden mellan de två? Den andra salladen har något mer färska kryddor i sig men inget salladshuvud. Istället för sås har man en lag och den består av matolja, vinättika, salt, vitpeppar och socker. Här skulle man då kunna ana att såsen på grädde och äggula ansågs vara något mer ålderdomligt.

***

Receptet är hämtat ur Kajsas kokbok: Kokbok för lanthushåll utarbetad av Karin Fransén och Astrid Knudsen (1937, 12:e upplagan). Kokboken är utgiven av Lantbrukssällskapets tidskrifts A.-B. Boken kostade då 3:50 kr vilket i dagens penningvärde motsvarar ca 112 kr (källa: Edvinsson & Söderberg 2011). Som kuriosa kan det nämnas att första upplagan kom ut 1935 och utkommit i minst 26 upplagor till och med 1988. Karin Maria Oskara Elisabet Fransén var utbildad skolkökslärarinna och publicerade under många år recept i Jordbrukarnas föreningsblad under signaturen Kajsa. Mer om Karin Fransén går att läsa i Svenska män och kvinnor: Biografisk uppslagsbok och i en artikel på LRF.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.