Historisk mat på moderna fat: Havrebröd (1911)

I dagens inlägg har jag återvänt till en för bloggens läsare en välbekant kokbok. Under året jag körde serien Middag à la 1911 hann jag ju inte testa alla recept. I dag bjuds det på bröd utan socker eller annat sötningsmedel.

Havrebröd

Osötat havrebröd.

1 liter havregryn
1,5 liter vatten
0,5 liter grahamsmjöl eller rågmjöl (jag använde finmalt rågmjöl)
1,5 liter vetemjöl
30 gram jäst
2 tsk salt

Det första du ska göra är att koka havregrynsgröt. Koka upp havregrynen i det saltade vattnet och koka tills de blir mjuka (dvs gröt). Det går även att använda överbliven havregrynsgröt (men receptet säger då att det då kan behövas degspad av mjölk eller vatten).

Grötkokning.

 Låt sedan gröten svalna. Rör sedan ner grahamsmjölet/rågmjölet. Låt jäsa upp.

Före jäsning.

Efter jäsning.

Efter jäsningen arbetar man in vetemjölet.

1911 hade de så klart inte elvispar eller bakmaskiner, men det är jag lite tacksam för att det finns idag.

Baka ut degen till limpor och lägg antingen i brödformar eller på plåt. Enligt receptet ska de gräddas i cirka 1,5 timme. Jag satte in de två limporna på 200° långt ner i ugnen. Det mindre brödet tog jag ut efter något mer än en timme, medan det större fick vara kvar längre eftersom det fortfarande var klibbigt inuti. (Tips: att använda stektermometer gör det möjligt att både se till att innertemperaturen är tillräcklig och att brödet inte är degigt. Innertemperaturen bör - enligt olika källor - vara åtminstone 97°.)

Färdiggräddat bröd.

Receptet föreslår för den som vill "ha sött i brödet" att tillsätta lite riven mesost, socker eller sirap.

Omdöme och förbättringspotential: Brödet blev gott och ätbart, men lite smuligt. Jag misstänker att smuligheten hänger ihop med att degen blev väldigt kletig (även med maskinhjälp) och det var inte riktigt möjligt att knåda till limpor. Jag funderade på att tillsätta mer mjöl men avstod eftersom jag ofta läst att vissa degar inte får matas med för mycket mjöl (typ lussebullar och kanelbullar, vilket kanske inte kan appliceras på matbröd). Så istället slevade jag upp degen i formarna. Jag skulle nog ha gjort åtminstone tre limpor för att göra dem mindre och mer lättgräddade, men så många formar hade jag inte. Brödet torde bli grövre om grovt rågmjöl används.

Innandömet på det stora brödet.

Reflektion: Nu kan det vara så att havregrynen egentligen borde ha varit av en annan sort (t.ex. mathavre) eftersom dagens havregryn är mer processade. Det kan således inte uteslutas att utfallet inte blev som kokboksförfattarna ämnat. Ett annat recept på havregrynsbröd finner ni här.

* * *

Receptet är hämtat från Hemmets kokbok: Praktisk ekonomisk hjälpreda för sparsamma hem (1911) av systrarna Elin och Jenny Bergquist. Boken tycks ha en tidigare upplaga från 1907 och en senare från 1927. Den förra författaren var "lärarinna i huslig ekonomi vid Brunnsviks Folkhögskola" och den senare "lärarinna i vegetarisk kokkonst".

Boken varvar hushållsråd och näringsråd med både kötträtter och vegetariska rätter. Denna bok ligger även till grund för min tidigare serie Middag à la 1911 och mer om boken kan du läsa här.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.