Husmoderskunskap: Arbetsglädje

Under uppslagsordet arbetsglädje får vi läsa följande:

Arbetsglädje är den omedelbara tillfredsställelse en arbetande människa känner, när sysselsättningen passar hennes natur, när hon själv är frisk och när hon stimuleras av sin omgivning. Hur arbetet värderas skiftar med individens läggning. En person fäster sig vid vissa moment i sysselsättningen, en annan uppskattar andra moment osv. Man kan därför tala om olika slag av arbetsglädje.
    Saknas arbetsglädje, kan det sammanhänga med individens allmänna läggning, med hans stämning för dagen, med sysselsättningens art eller med den speciella miljö där arbetet utföres. (...)
    Att känna arbete i och för sig som en börda är inte normalt; kronisk arbetsolust är en sjukdom som bör överlämnas för utredning åt en psykologiskt kunnig läkare. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Jag föreställer mig att författaren till denna uppslagsartikel skulle förfäras över många fenomen i dag, t.ex. personer som strävar efter att vara ekonomiskt självständiga så att de inte behöver arbeta, önskan om att arbeta mindre, utbrändhetssiffrorna... Under rubriken "Arbetsglädje i hemmet" återkopplas till olika personers temperament och radar upp en mängd olika sätt olika husmödrar kan uppleva arbetsglädje - genom allt från att "glädja sig åt en ny gardin" till bära vid, ha gäster eller tvätta "med passion". Efter en lång uppradning avrundas det med att det finns de kvinnor som känner större lust i sitt yrke.

I efterföljande avsnitt betonas betydelsen av "god arbetsorganisation, hjälp och vila" för husmodern. Här lyfts även betydelsen av husmoderssemester. Man och barn bör också göra "sin vederbördliga andel" i hemmet så att unga husmödrar inte blir utslitna. Arbetet ska inte överlastas på kvinnan och kvinnan får inte heller vara martyr och göra allt själv.

Till sist är det så , att den direkta uppskattningen ofta är det verksammaste medlet för att befordra arbetsglädje. Några goda ord, en blomma eller en gåva kan kännas som tillräcklig ersättning för en hustrus slit under veckor och månader. (Svenskt husmoderslexikon 1952)

Börjar det klia lite i jämställdhetsmusklerna nu? Disken året runt mot en blomma då och då? Vänta bara, det blir "bättre". Lite längre fram står det också om kvinnans "skyldighet att samordna sina särskilda intressen med mannens", men även vice versa. Kvinnan får inte "odla sina speciella arbetsintressen till fanatism", inte bli extremt pedant så att maken önskar sig till andra. Inte heller klaga för mycket och bli martyr, i synnerhet inte om man innerst inne trivs med slitet. Därefter görs - vad jag tolkar som - ett slags försvarstal till mekanisering och specialisering. Artikeln tar även upp växlande av arbetsuppgifter eller yrke, samt argumenterar för behovet hos chefer och arbetsledare att lära sig psykologi för att "stimulera arbetsglädje".

Det jag finner intressant med det här husmoderslexikonet är att det inte är en "neutral" uppslagsbok. Mitt bland uppslagsord som aprikos och latinska ord för olika växter så finns massor av politiska värderingar. Jag får känslan av att det här lexikonet var nog inget den genomsnittlige arbetarklassfamiljen investerade i.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.