Historisk mat på moderna fat: Frukaka (1929)

Varför dagens recept heter som det gör vet jag inte, men namnet passade bra för bak under den så kallade fruntimmersveckan.

Frukaka

Frukaka.

3 ägg
Drygt 1,5 dl grädde
Drygt 1,5 dl socker
Drygt 4,5 dl mjöl
1 tsk bikarbonat
4 msk smält smör
1/2 dl skållad hackad mandel (jag hackade mandelspån)
1,5 tsk nejlikor (mald)
1 tsk kanel
Smör och rivebröd (ströbröd) till formen

Börja med det praktiska. Hacka mandeln. Separera äggen så att du har äggvitor och äggulor för sig. Smöra och bröa en form med hål i.

Mise en place: hackad mandel med kryddor, äggvitor, gräddsmet och smält smör.

 Blanda grädde, socker, mjöl och äggulor i en skål. Vispa äggvitorna till hårt skum i en annan skål.

Vispade äggvitor till vänster och en ganska fast smet till höger.

 Därefter ska man röra i kryddorna, mandeln, smöret och bikarbonaten. Men eftersom jag lärt mig att bakpulver och bikarbona ska blandas med torrvaror blandade jag detta först med kryddorna och mandeln i en separat skål innan jag rörde ner det i smete.

Kryddorblandning och smör är irörda.

 Rör ner äggviteskummet i smeten.

Smet i form.

Enligt receptet ska kakan gräddas "i ej för varm ugn och är god". Det är inte så fullgod information så jag tog hjälp av moderna sockerkaksrecept och gräddade kakan i 175° i drygt 45 minuter.

Färdiggräddad frukaka.

Omdöme och förbättringspotential: Det både luktar och smakar pepparkaka. Jag var rädd att nejlikan skulle ta över och bli för mycket, men så var inte fallet. Det blir en god kaka med fin nötcrunch. Den blir kanske inte supersaftig men det är inte heller en "torr" kaka. Gästen som var på besök tog tre bitar så det är ett gott betyg. Den passar även fint att äta med en klick grädde och lite bär, om man så önskar. Huruvida äggen verkligen behövs separeras kan man ju fråga sig, det krävs nästan ett experiment för att jämföra skillnaderna.

Reflektioner: Ett identiskt recept under samma namn tycks finnas i boken För Kafferepet af E.L. - Hundra beskrivningar på bakverk som bloggen Lindas *hem*ligheter bloggat om. Recept traderades således inte bara mellan husmödrar utan även mellan kokboksförfattare.

* * *

Receptet är hämtat från Hemmets stora kokbok av Elise Adelsköld, Sigrid Westfelt och Ingeborg Zethelius (utgiven av Nordiska bokförlaget, Erdheim och C:o). Den är ursprungligen utgiven 1926 men min upplaga är tryckt 1929. Ytterligare en tryckning gjordes 1931. Boken kompletterar Hemmets stora rådgivare utgiven samma år och av samma författare. I förordet nämns att "de tre kända mönsterhusmödrarna" fått stöd av professor L. F. Rosengren, fru Stina Rodenstam, skolkökslärarinnan Margit Hökerberg, friherinnan Marika Stjernstedt, Anna Wall samt Matts A. Stenström. Bilderna i boken är illustrerade av Torsten Schonberg.

Samtliga tre författare har utgivet andra kokböcker och hemrelaterade böcker. Elise Adelsköld (född Hennings) översatte även några böcker från franska och danska. Hennes dotter med samma namn sammanställde hennes biografi och bibliografi. Ingeborg Zethelius (född Sparre) skrev även barnsagor och dog 1923, dvs innan denna kokboks utgivning. Hon föddes som friherrinna och gifte sig med Gustav Zethelius, major vid Kungliga Lifregementets Grenadierer (källa: Digitalt Museum). Ett porträtt av henne som ung kan skådas på Digitalt Museum. Sigrid Westfelt kan jag dessvärre inte hitta mycket information om. Av namnen att döma var detta tre damer i de högre samhällsklasserna vilket - tillsammans med recepten och tilltalet - också ger indikation om att kokboken sannolikt riktade sig till medel- och eventuellt överklass.

Blogginlägget är en del av min serie Historisk mat på moderna fat där jag testar olika historiska recept, primärt från första halvan av 1900-talet. En stor del av experimentet handlar om att reflektera kring dåtidens och dagens måltider och matkultur. Du hittar alla recept samlade under etiketten Historisk mat på moderna fat.