Husmoderskunskap: Glas

 

Uppslagsordet Glas bjuder på flera sidor med information om glasets historia och olika sorters glas utifrån tillverkningsmetod. Artikeln bjuder på flera bilder av konstglas och vardagliga glas. Det finns en sektion vid namn "Allmänna fodringar på bordsglas". Här konstateras det bland annat att "Dryckens aptitlighet och lockelse beror i hög grad på att man kan se dess färg och konsistens." Därför avrådes från färgat glas. Artikelförfattaren skulle vara högst besviken på våra val av vardagsdricksglas som är blåa, lila och bruna. Ett ansenligt avsnitt handlar om olika formkrav på glas.

Diverse dricksglas i olika former och färger.

Men det mer intressanta är kanske följande avsnitt:

Förslag till glasuppsättning för ett nybildat hem

    Nedanstående förslag till bordsglasuppsättning för dem som skall sätta bo kan naturligtvis inte ges någon allmängiltighet, då behovet är varierat, särskilt beträffande glas för sprid och vin. Det föreslagna typurvalet må ses mot denna bakgrund. I övrigt är både typurvalet och antalet pjäser av varje typ att betrakta som en grunduppsättning, som sedan kan kompletteras.

Blåst glas

8 dricksglas 20 cl
8 brännvinsglas 4 cl
8 lättvinsglas (röd- och vitvins-) 15–20 cl
8 starkvinsglas 5–7 cl
8 skålar för filbunke m. m. (kan även vara av pressglas)
1 skål, djup 2–3 l
1 kanna ca 1 l

Pressglas

8 assietter

Detta förråd kan vad det gäller typer kompletteras med 1–2 vinkaraffer, ytterligare ett antal mindre och större skålar för frukt o. d., 1–2 större fat.

Tur att de anger att det är anpassningsbart. För inte har vi denna uppsättning hemma. Har du?

Jag funderar också på valet av just 8 av allting. Var detta en normativ umgängessiffra förr?

Några av våra glas. Knappt någon "matchar" och alla är i olika antal. De flesta är loppisfynd.

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.