Ett tidsslukande hål

Jag tror att jag hittat ett slukhål. Ett sådant hål dit all tid tycks rinna ner i rasande fart. Slukhålet heter släktforskning.

Jag trodde inte riktigt det var min grej då jag sett min mamma bli helt uppslukad av det. Men det var nog en tanke som började att gro när min farmor gick bort. Plötsligt hade jag bara några papperslappar med osäkra anteckningar om släktingarna på pappas sida. Jag hade ju hört att det skulle finnas personer som emigrerat till Sydamerika, Canada och Australien. Men vad hände med dem? Fanns det någon i liv som kanske skulle vilja veta att farmor gått bort? Personer som träffat farmor och farfar och kanske kunde fylla i luckorna i berättelsen som aldrig berättades. Addressboken var gammal och inte uppdaterad på många år, namnen inte helt tydliga. Vem var bekanta och vem var släktingar?

Så det började med att jag ville försöka få ihop de där anteckningarna till ett träd. Det dök upp matchningar men hur kunde jag veta att de var korrekta? Jag hittade sidor som det gick att få fram information om dop, giftermål, begravningar med mera. Nya personer dök upp, nya grenar växte. Vissa källor är osäkra. Det går att få tillgång till fler, men då kostar det ofta en slant. Det får kanske bli ett framtida projekt. Irriterande nog så tycks man aldrig bli helt klar.

Där är jag nu. Varje gång jag tänker att nu ska jag bara kontrollera den personen också sedan nöjer jag mig, så är det någon tråd som behövs rätas ut, eller en linje som växer. Än har jag inte hittat någon vid liv som befinner sig inom de trådar jag är intresserad av. Folk verkar ju följa alla möjliga grenar hur långt som helst.

Och tiden den bara rinner iväg...