Husmoderskunskap: Hembiträdeslagen

I förra inlägget baserat på Svenskt husmoderslexikon tittade vi på Hemarbetets fördelning. Allt hemarbete utfördes inte enkom av familjen. Väldigt snart efter detta uppslagsord finner vi hembiträdeslagen. En lag som var helt ny för mig. Den började tydligen att gälla 1944 och skulle initialt endast gälla i tre år, men förlängdes till och med 31 oktober 1953. Enligt Wikipedia förlängdes den sedan ytterligare och ersattes först 1971 av lagen om husligt arbete.

Lexikonet summerar några punkter som anses vara viktiga i fråga om arbetstid. Hembiträdet .....

• Arbetsdagen avslutas kl 19:00 varje dag.
• Arbete efter klockan 19:00 ska kompenseras med ersättning alternativt genom mer fritid i form av minst 2 timmar som läggs under ordinarie arbetstid efter kl 9:00.
• Det krävs synnerliga anledningar för att tilldela övertid mot hembiträdets vilja.
• Hembiträdet ska vara ledig minst varannan söndag eller helgdag. Hen ska också vara ledig 1 maj och "en bestämd vardag varje vecka efter kl 14:00.
• Byte av lediga dagar ska ske i dialog mellan hembiträdet och arbetsgivaren.
• Minderåriga hembiträden, alltså yngre än 18 år får inte arbeta mer övertid än 7h per vecka.
• Arbetsgivaren ska säkerställa att minderåriga hembiträden inte överanstränger sig eller riskerar olyckor.
• Om hembiträdet bor hos arbetsgivaren och hen blir sjuk har denne rätt till "kost och personlig tillsyn av arbetsgivaren". Förutsatt att hen inte blir inlagd på sjukhus. Medicin och läkarkostnader behöver dock inte arbetsgivaren betala.
• Ett skriftligt anställningskontrakt ska upprättas om en (sic!) av parterna önskar det.
• När anställningen upphör har hembiträdet rätt att få ett betyg.
• Uppsägningstiden är 14 dagar, men vid vissa fall med omedelbar verkan. 

Knappast arbetsvillkoren för personalen på Downton Abbey med andra ord... Under 1900-talet blev det allt svårare att få tag i hembiträden (detta ägnas 2,5 sidor åt under uppslagsordet hemhjälpsfrågan) så antagligen var detta ett sätt att öka attraktionskraften för yrket. Man kan ändå tänka sig att för många personer var hembiträdesrollen ändå en ekonomisk nödvändighet, även om klasssamhället synliggörs ordentligt. Underlaget till lagen går att läsa i sin helhet som del av Proposition 1944:217. 

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.