Husmoderskunskap: Häxmjölk

Uppslagsordet häxmjölk tar oss in i folktrons värld. Eller kanske snarare ett sätt att förklara världen utifrån den kunskap man hade till hands.

Häxmjölk kalls en mjölkartad vätska som ibland finns i brösten hos nyfödda barn — pojkar eller flickor. Mjölkkörtlarna kan då se svullna ut, men någon åtgärd behöver ej vidtas. Det hela går över av sig självt på någon vecka. — Namnet häxmjölk kommer av en gammal vidskeplig föreställning, att barnen i fråga skulle dias av häxor.

Det är lätt att föreställa sig oroliga eller till och med vettskrämda småbarnsföräldrar som var rädda att de gjort något fel och att deras barn skulle dra till sig onda häxor. Under en period i historien ägnades det mycket energi åt häxprocesser. Men det kan ju lika gärna ha varit något som man skämtsamt sade. 

* * *

Källa: Svenskt husmoderslexikon: Uppslagsbok för hem och familj i tre band från 1952 (5:e upplagan, utgiven av Medéns). Huvudredaktörer är Anna Schenström (f.d. föreståndarinna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala), Vera Diurson (chef för Aktiv Hushållning) och Anna Lisa Söderholm (programtjänsteman i Radiotjänst för sociala frågor). Genom Libris kan jag spåra att det åtminstone kommit en upplaga 1949 och att 12:e upplagan (och troligen sista) utgavs 1963-64 i fyra volymer.

Inlägget är en del av min bloggserie Husmoderskunskap om vad det var för kunskap som en husmoder kunde tänkas söka och ha nytta av. Inte för att jag förespråkar att hemmafruideal eller stereotypa könsroller, men utav genuin nyfikenhet för vad det var för kunskaper som sågs som nödvändiga.  Utifrån ett nutidsperspektiv kan säkert en hel del kunskaper kan vara nyttiga i relation till krisberedskap, hållbarhet och ekonomi oavsett om man är man eller kvinna.