Den ordentlige bussåkaren

Att åka buss är alltid inte en lätt sak. Det finns vissa uppförandekoder att följa:

  • Inte sätta sig brevid någon annan om det finns lediga säten där man kan sitta själv.
  • Absolut inte prata med någon annan om det inte är befogat.
  • Hålla sina mobilsamtal för sig själv, inte prata högt och brett om personligheter
  • Inte betala med femhundralappar, då chauffören inte vill behöva växla dessa
  • Säga hej till föraren när man stiger på även om man inte ens får en grymtning tillbaka (detta är lite olika från stad till stad tror jag)
  • Låta bli att fråga vart bussen går, även om chauffören vet det så kanske han/hon inte vill berätta det för dig
  • Inte förvänta sig att bussen ska stanna och vänta på en vid busshållplatsen om man kommer springandes någon sekund försenad (oavsett om föraren ser en eller ej)

osv...

En sak som slog mig härrom dagen när jag åkte buss var: ska man trycka på stopp-knappen även om man ska av på allra sista hållplatsen? Jag gör det ibland, när jag är den enda kvar på bussen, för att inte riskera att föraren har missat att det finns en passagerare kvar. Plus att i vissa bussar öppnas inte dörrarna annars. Men ska man egentligen behöva göra det? Det är ändhållplatsen och bussen kommer med stor sannolikhet stanna där i någon minut.

Vad gör ni?

Kommentarer

Anonym sa…
Så himla bra du fångat de oskrivna reglerna i bussåkandets värld. Och det där med att plinga till ändhållplatsen är för mig fortfarande en gåta. Jag gör det och hoppas jag inte irriterar herr busschaufför (det är ju oftast en man) för jag vill inte riskera att han bara ska åka ner och vända och inte stanna med hänvisning till att jag inte plingat.
Anonym sa…
Det är en RÖD knapp som låter PLING när man trycker. Jag tror faktiskt det står så i Svenska Akademiens ordlista om man slår upp ROLIGT! Så ja; jag trycker. Ofta och mycket ;)