Ett litet problem jag har

Det är är lite av ett i-landsproblem. Det handlar om stiftpennor. Och suddigummit som sitter på stiftpennan. När stiften tar slut kan man byta dessa, det finns refilförpackningar i pappersaffären. När suddigummit är nersuddat kan man inte byta ut dessa. Och eftersom man inte kan göra det så blir det svårt att sätta i nya stift. Här har antagligen konstruktören tänkt att man ska gå och köpa nya stiftpennor. Men jag vill inte det! Jag vill använda min favoritpenna längre än vad suddigummit håller.

Nu har jag i och för sig kommit fram till att det går att stoppa i stiften nedifrån samtidigt som man trycker ner stiftmataren. Årets bravad eller nåt... Men det är inte det som är problemet. Mitt problem är att jag ofta använder mig av suddit på baksidan när det finns. Det är så behändigt. Nu säger ni säkert, "men duh, använd ett riktigt suddi i stället och sluta gnäll". Ja, det gör jag, så ofta jag kan. Men i stressade situationer, speciellt på föreläsningarna där man skriver så pennan glöder, hinner man inte lägga ner pennan, ta upp suddit, sudda, borsta bort sudd-luddet och ta upp pennan igen. Jag gör inte det i alla fall. Då har jag tappat 2-3 meningar på vägen.

Alltså, jag förespråkar utbytbara suddigummin! Det finns därmed en efterfrågan, varför inget utbud?

Kommentarer

Anonym sa…
Man ska värna sin favoritpenna - helt riktigt! Jag förstår din upprördhet! För mig är min favoritpenna alltid stulen från något offentligt etablissemang, Radisson till exempel. För att en penna ska ge poesi, avge ord som man aldrig tidigare nått, måste den vara stulen!

Tänk på det nästa gång du behöver en favvopenna!
Anonym sa…
Där finnns sudd som du kan fylla på, man köper en "längd" suddi som man sedan kan skära av efterhand och sätta på pennan funkar jätte bra finns på de flesta bokhandlarna vad jag vet i alla fall
Du har ju helt rätt! Jag har tänkt på det dära själv förrut... annoying ;-)
Anonym sa…
Indeed! En annan sak som jag tycker stiftpenntillverkarfarbrorn behöver fundera på är den här "pinnen" som gör att man kan ha pennan i exempelvis en skjortficka, så att den sitter kvar ni vet. Den är mycket pillvänlig, MEN den håller aldrig. Snäpp säger det bara sen har den gått av. Och då är det då en favoritpenna blir man alldeles ledsen. Eh... vem nämnde i-landsproblem.
Matilda sa…
Mästaren och margarinet >> ja, ibland hittar man pennor man fått/råkat få med sig från olika ställen. Det brukar vara de pennorna som är de bästa... :p

anonymous >> bra tips, frågan är bara om jag har tålamod med detta pilleri

Bluemaple tree >> skönt att höra att jag inte är ensam :)

Linn >> EXAKT! Jag har bitit av hur många sånna "pinnar" som hellst. Det är farligt att plugga...
Anonym sa…
Eller så kan man strunta i att sudda och bara kluddra över? Jag har ju iof aldrig pluggat matte och liknande, och då kanske man måste sudda.. Eller så kan man göra som jag och nästan aldrig skriva för hand. Det är väldigt smidigt oxå.

Jag undrar, kommer folk ens kunna skriva för hand om hundra år? Eller bara 30, vad vet jag..
Anonym sa…
Jag kommer alltid att skriva för hand :) det är mycket härligare än att skriva på datorn. Vad väljer man; att knappra på knappar, eller att skriva med sin egen hand; öva upp en elegant handstil (har jag ännu inte lyckats med), kunna välja blyertsmjukhet, kunna göra små minnesteckningar, skriva skämtsamma meddelanden om föreläsaren till kursaren som sitter bredvid... Så klart det senare. Och ja, jag håller på att utbilda mig till arkitekt. Därför väljer jag pennan.