Kors och tvärs

Det är så att jag märkt att dagstidningarna framåt helgen brukar ha helsidor med korsord och hör kan jag urskilja en tydlig tendens.
Fredagskorsordet: lagom enkelt. Blir visserligen några rutor över oftast, men överlag är jag nöjd med min prestation.
Lördagskorsordet: Svårare. Mycket svårare. Ibland lyckas jag fylla i ett visst parti, men aldrig så långt som mer än 1/4 av hela korsordet.
Söndagskrysset/storhelgskorsord: Totalt omöjliga!!! Är det någon som någonsin klarar av dessa? Deras ledtrådar är ju så kryptiska att det inte går att få fram något. Här är det inga "Natrium" två bokstäver inte.
Min slutsats är att de flesta korsorden alltså måste rikta sig till överintelligenta varelser, eller möjligen 55+. De motarbetar således mig. Varför inte ha olika svårigheter från jättelätt till supersvår i en sjugradig skala som löper från måndag till söndag? Då hade man succesivt kunnat förbättra sig i korsordslösandet. Men nu har jag liksom hamnat i en återvändsgränd, jag kommer inte längre. Jag fattar inte hur jag ska lära mig lösa de svåra korsorden.
Undrar förresten om fler korsord i skolan hade bidragit till bättre logiskt tänkande? Och lite mer alfapet? Det borde också leda till bättre ordkunskap, större ordförråd, logikförbättringar och bättre stavning. Dessutom kan det ju användas inom de flesta ämnesområdena då ledtrådarna kan vara anpassade efter just det skolämne man har för dagen.
Kommentarer
Jag är minst 55 år. Jag har löst tidningarnas jäkla kryss varenda helg varenda år, för att uppnå en sån korsordskompetens att jag en vacker dag ska klara söndagskrysset. Jag sitter ute på verandan (jojomän, en sån ska jag ha när jag blir stor) i vårsolen och smuttar på mitt te. Plötsligt ser jag att jag lyckas fylla i ord efter ord, det är nästan som att jag är i något slags transtillstånd. Och så där, efter en timme och nio minuter så inser jag; jag har löst tidningens söndagskryss!
Efter den dagen kommer jag troligtvis aldrig mer tycka att det är skoj eller utmanande att lösa andra kryss än just söndagskryssen.
Khadidja : ja så kommer det att vara! jag känner det på mig! :D