Den som spar, den har (...rabattkuponger)

Jag är en av dem som låter mig luras av rabattkuponger. Jag tänker "men å så bra, nu sparar jag tio kronor på en vara jag ändå tänkt köpa". Idag till exempel använde jag mig utav tre stycken. Varav en till en vara jag ändå måste köpa och tycker annars är för dyr. De övriga två (egentligen tre eftersom man var tvungen att köpa två i ett fall för att få lite rabatt) hade jag kunnat leva utan. Nu köpte jag till exempel ett paket juice som jag normalt sätt inte dricker för den är dyrare och inte alls lika god som min personliga favorit. Men att dra av fem kronor från slutsumman är ju ett kap! Eller inte...

Nu har jag två paket glass i frysen. Tyckte att det var passande eftersom min glassälskande mamma skulle komma på besök. Men även med rabatt så är glassorten rätt dyr och jag kunde lika gärna ha köpt ett enda paket av ett annat märke.

Rabatt-/smakkuponger är väl egentligen till för att man ska få upp ögonen för just den varan och i framtiden köpa mer av just den sorten. På så sätt har företaget i fråga råd att sänka priset med några kronor om de lyckas att tilltala fler konsumenter som är villiga att betala fullpris hädanefter.

Ur ett globalt tänkande så är kanske de här kupongerna inte särskilt bra. Hur mycket papper och träd som går åt för att vi ska spara några kronor här och var kommer i slutändan kosta oss mer än vad det är värt. Det kanske kostar oss en världsdel eller två med kallhygge (visst, detta beror självfallet inte endast på rabattkuponger, detta är jag fullt medveten om). Har hört något om att en matvarukedja slutat skicka ut kupongerna och att man i stället kan ladda på dem i sitt eget kort när man är i butiken för att handla, och det låter väldigt praktiskt.

På något sätt hade jag planerat att få in skämtet "utnyttja SJ:s rabatter" och en fundering kring varför rabattkuponger ger vuxenpoäng i min fina vänner-bok, men då inlägget redan spretar åt alla håll och kanter och blivit längre än planerat, struntar jag i det. Fast nu fick jag med det ändå...