Till skolministern. Från en f.d. elev på en kyrklig kommunal skola

Jag räcker upp handen idag.
- Mr Björklund? Kan jag få din uppmärksamhet en liten stund.

Det är inte ofta jag tar upp politiska nyheter här på bloggen, men politik tillhör vardagen och ibland kan politik vara lite av ett mysterium. Med anledning av dagens mest (?) uppmärksammade nyhet vill jag här berätta en liten historia om hur det var en gång på en kommunal skola någonstans i detta lååånga land.

Jo, det var en gång en skola. Inte en jättegammal skola men inte heller en nybygd och modern en. Den här skolan låg bredvid en kyrka och många av skolans lärare var troende kristna och hymlade inte om detta. Nu ska det poängteras att detta inte var en religiös friskola utan en helt vanlig grundskola i kommunal regi.

På den skolan gick jag. I tre år. I tre lååånga år. Min fröken var kristen. Ifall hon hade varit muslim eller judinna eller buddist hade inte spelat mig någon roll. Men i det här fallet så spelar faktiskt hennes - och hennes kollegors tro - en vital del i denna berättelse. Bland eleverna fanns ytterst få med utlänsk bakgrund, men det spelar heller ingen roll i det jag ska berätta om nu.

Vi sjöng ofta. Min lärare gillade att sjunga. I klassrummet hade vi ett piano, eller nä, det var nog en modernare orgel. Det hände rätt ofta att vi sjön psalmer i klassrummet. Ofta i samband med någon högtid då vi skulle lära oss jul- eller sommarsånger. Vi sjöng givetvis andra låtar också. De låtar som hade religiöst tema sjöng vi sedan ofta i kyrkan. Ja det stämmer. I kyrkan. Eftersom skolan låg så nära kyrkan så tyckte personalen att det var en bra idé att alla samlades i kyrkan. Och då talar jag inte bara om till jul- och sommaravslutningarna. O nej! Till advent, till påsk, på våra skolkonserter, till FN-dagen, till alla dagar som det möjligen gick att få in oss elever i kyrkan så skulle vi promt in i kyrkan. Där fick vi lyssna på prästen predika om det kristna budskapet och sjunga paslmer från psalmboken. Och så fick vi be. Alltid Fader Vår.

De flesta som har gått i skolan har någon gång fått höra läraren läsa högt från en bok. Det gjorde vår med. Oftast var det riktigt bra berättelser utan någon baktanke. Men jag minns också att vi fick höra om de här två pojkarna som hade en morfar (farfar?) som var prost. Och så minns jag att i ettan så läste vår lärare högt för oss från Barnens bibel. Det var vår högläsning, dessa vackra sagor. För sagor vad var jag trodde det var.

Men Mr Björklund. Det handlade givetvis inte bara om vackra sagor. Det handlade indirekt om att manipulera oss in till den "rätta" tron. Jag kan inte minnas att vi under mina tre första skolår någonsin talade om några andra religioner, frågan är om jag ens var medveten om att det fanns någon annan än kristendomen. Personligen var jag - och är fortfarande - ateist och jag hatade att gå till kyrkan. Jag försökte alltid få mina föräldrar att hjälpa mig att slippa dessa tråkiga avslutningar. Ibland gick det.

Herr Skolminister, det här hände på en kommunal skola. En skola som skulle vara sekulär. En skola som skulle lära oss om det mångkulturella samhället. Varför tvingades då jag genomlida detta i tre år? Och varför är mina få minnen från dessa tre skolår relaterade till kyrkan?

Kommentarer

karro sa…
Tyvärr finns dessa skolor fortfarande...
Matilda sa…
Karro >> Ja tyvärr... Och därför är det synd att debatten koncentreras på religiösa friskolor och inte alltid innefattar de kommunala.
Cax sa…
Haj Fajv för detta inlägg! *SMACK*

Det är ju så sant som det är skrivet. Minns oxå från mina tidiga år i skolan att man blev lite påprackad den kristna tron. Men Cax är som han är och går sin egen väg. Ateist varde det här! :D
Matilda sa…
Cax >> :D Man tackar!
Ja du bor väl lite där i det kristna smålandet. Men det är bra, man ska gå sin egen väg, oavsett vilken religion man bekänner sig till!
Anonym sa…
Jag håller med och det har varit huvudorsaken till min inställning till religiösa friskolor. Tänk bara på den kommunala Knutby-skolan där många "sekt"-medlemmar arbetade som lärare i.

Bra skrivet!
Anonym sa…
Efter att ha ögnat genom artikeln lite snabbt så känns det som att man tar i lite väl mycket. visst är det bar att man har koll på att skolans undervisning inte styrs av bidrag från org. el liknande. Men ska man inte få berätta om vad den ena eller den andra tror skedde i början av allt!? (skapelseberätellsen m.m) Idioti...
Min enkla åsikt är att man borde utöka religonenskunskapen i skolan så man får veta mer om alla religoner. vem tycker vad och varför? men det e min enkla åsikt.
Den skolan du gick i verkar ha vart lite extrem.. Vi hade skolan nära en kyrka oxå men var inte där allt för ofta.. Att följa traditioner tycker inte jag e helt fel även fast inte jag e troende.
Matilda sa…
Maria >> Tackar! Ja men sen finns det säkert andra skolor som verkligen lever upp till kraven, men de förs ju inte fram lika ofta

Björn >> Definitivt behövs det mer religionskunskap för att skapa förståelse i samhället! Men då redan från de lägre årsklasserna, i mellanstadiet kan det vara för sent!

Jo, skolan var väl lite extrem... Tror att den numera är nedlagd, fast inte på grund av deras relation till kyrkan
Anonym sa…
hmm.. jag tror man ska åtminstonde beröra dom olika religonerna för att "gräva" me ju äldre man blir.
Mellanstadiet är en bra börja gräva ålder.. :0)
Anonym sa…
Hahaha...Jamen det där känner jag igen fast då i en kommunal skola i Finland (kanske våra skolor var så kallade "vänskolor"?) - religionen integrerades i ALLT - utom i gymnastiken då kanske men annars pulades den minsann in!
Matilda sa…
Björn >> Jo men för att börja gräva så måste man introducera ämnet i en tidigare ålder. Till exempel förklara att alla firar inte jul, man behöver ju inte gå in i de mest existensiella frågorna.

Nette >> Oj, din skola verkar ha varit värre än min! Vad jag minns hade vi inget samarbete med Finland. :)
Jag är inte heller så religös av mig, och ni gick lite väl mycket till kyrkan.
Och jag hade inte gillat psalmer och sånt.
Men hur mycket läser man om olika religioner när man går i klass 1-3 ? Jag har ingen riktig koll, men mina barn ha ännu inte kommit hem och snackat om judar och muslimer... ( de går i 3 och 5 an)
Jag vet i alla fall att böckerna om morfar prosten inte är ett dugg religösa utan rätt roliga...
Matilda sa…
Den tatuerade mamman >> Nej det är det som jag ser som ett problem, att man inte läser om någon annan religion i den åldern.

Och visst är Böckerna om Morfar Prosten väldigt roliga :) Det var bara principen att han var en prost och inte en imam eller skräddare, som gör att man kan ifrågasätta min lärares egentliga syfte med bokvalet
Anonym sa…
....sekundär....? Du menar väl sekulär! ;-)

Jag tycker du ska skicka in din artikel till herr skolminister.
Personligen tycker jag att man bör läsa om alla religioner så snart som möjligt. Jag inbillar mig att det kan ge större respekt för varandras liv. Men man ska också ta upp både för- och nackdelar med dem. Jag tycker det vore ypperligt att starta i lågstadiet, för då får man barnen att lyssna innan de blir alltför indoktrinerade på ena eller andra hållet.
Anonym sa…
Ettan till trean hade jag också en kristen fröken i den kommunala skolan. Hon tvingade oss att läsa fader vår, varje morgon.
Ateist var jag redan då, så jag brukade roa mig med att förvränga orden i bönen men ändå få det att låta som om jag bad den.
Matilda sa…
Ateistisk mor >> sekundär ... sekulär... :p Blir lätt fel...

Jovisst hade det varit bra om det hade varit så, så hade jag velat ha det. Men ja, då får ju kanske föräldrarna trycka på lite på skolledningen också ;)

Cat >> haha, ja vi har alla haft våra knep. Jag tror jag vägrade knäppa händerna på det "rätta" sättet utan gjorde det inåt. I flera år efter så hade jag stora problem med att knäppa händerna till exempel när man bara vill vila dem...