Introduktionens sociala mönster
Som programskygg student har jag varit med om en hel del introduktionslektioner till diverse fristående kurser. Och nästan varje gång utspelar sig en viss ritual. Är man tidig och det redan är någon utanför salen sätter man sig på behörigt avstånd från denne. På sin höjd nickar man, men oftast ingen ytterligare komunikation. Allt fler kommer, hittar sina privata ställen att stå på. En och annan är osäker på ifall det är rätt sal och frågar någon om det här är kursen Blahabla. Så blir det tyst igen.
Så kommer läraren och försöker lätta upp stämningen, släpper in alla i salen. Är det en stor sal kan man nästan slå vad om att folk kommer sätta sig utspritt, med en viss koncentrerad klunga i radernas mittparti. Eventuellt uppstår lite småprat, men ingen längre konversation då lektionen strax drar igång.
Själv avskyr jag denna inledande diskussion. Oftast är jag helt själv bland 20-30-talet främlingar. 20-30 främlingar som jag kommer att "tvingas" lära mig namnet på och konversera med på ett eller annat sätt under de följande fyra månaderna. Alla verkar stela och inte alls som jag, inbillar jag mig själv. Fast redan under lektion två brukar det förändras, och folk visar sig vara mycket trevligare än vad man först inbillat sig...
Så kommer läraren och försöker lätta upp stämningen, släpper in alla i salen. Är det en stor sal kan man nästan slå vad om att folk kommer sätta sig utspritt, med en viss koncentrerad klunga i radernas mittparti. Eventuellt uppstår lite småprat, men ingen längre konversation då lektionen strax drar igång.
Själv avskyr jag denna inledande diskussion. Oftast är jag helt själv bland 20-30-talet främlingar. 20-30 främlingar som jag kommer att "tvingas" lära mig namnet på och konversera med på ett eller annat sätt under de följande fyra månaderna. Alla verkar stela och inte alls som jag, inbillar jag mig själv. Fast redan under lektion två brukar det förändras, och folk visar sig vara mycket trevligare än vad man först inbillat sig...
Kommentarer
Antagligen är det något från barnaben: "Främlingar är farliga", " ta inte emot godis", "hoppa inte in i bilar med folk du inte vet vem de är" och allt annat sådant man fick lära sig tidigt, allt sådant sätter säkert lite spår i resten av livet...
;)
Föresten så har jag choop...choop... slängt ut en liten utmaning...hitta den om du kan...
Kramis!
Stellapolaris >> Antagligen tänker alla så! Det är det som gör det hela så fånigt!
Fler utmaningar? Ger ni aldrig upp!? ;)
ah, ture sventon! länge sen jag läste honom men han hade sitt kontor på drottninggatan. något konditori rosa finns inte längre i stockholm så vitt jag vet, däremot i malmö. men det är ju något helt annat.
här får du ett mysterium av mig! trots att det står stora skyltar i återvinningsstationen om att plast ska var för sig, metall för sig, glödlampor för sig osv, och trots att de olika stora gröna lådor man ska slänga skräpet i också är tydligt uppmärkta så slänger folk glas bland papper, konservburkar bland plast, glödlampor bland metall osv. varför bemöda sig att gå till återvinningen om man ändå inte lägger grejorna i rätt fack. är de blinda, lata eller misstror de systemet och tänker att de inte spelar någon roll, allt slängs ändå på samma soptipp till sist?
trevlig helg!!
Tack för ditt krya på dig. Känner mig faktiskt bättre nu.
En yrkesskada eller bara ett utslag av hög social kompetens....
Jag ska börja min kurs på Lärarhögskolan i Stockholm i morgon, den här gången ska jag verkligen försöka hålla mig tyst och avvakta.
Det där med samma plats är en intressant observation! När du säger det så tycker jag faktiskt att det stämmer utifrån mina erfarenheter också!
Inget café Rosa som säljer temlor i Stockholm!?? :( Var äter man då semlor i huvudstan?
Cat >> OM jag lär mig namnen så glömmer jag bort dem efter kursens slut, vilket alltid är pisamt när man träffar på personerna vid andra tillfällen och börjar prata...
Hilda >> Ja, det är ju så absurt! :) Efter ett tag borde man ju bryta trenden liksom!
Den tatuerade mamman >> Men sådana som du behövs!!! Håll inte inne för mycket!!
Nette >> Jag tror att folk har tagit åt sig för mycket av det där ordstävet "tala är silver men tiga är guld". Bra att NÅGON vågar prata!! (för det vågar inte jag... :p)
Molina >> Och DU är duktig!
Stellapolaris >> "udda" är ett spännande ord! Precis som "normal". För VEM bestämmer vad som är normalt och vad som är udda? Och är "udda" verkligen "udda" för alla?
Jag känner mig alltid som den som observerar och ibland som deltagande observatör men nästan aldrig som någon som interagerar då det kommer till nya sociala sammanhang...
Hjärntvättad?