Min mössa och jag (och lite nors)

Jag brukar inte bli igenkänd, däremot har jag den fruktansvärda vanan att känna igen folk jag ser ofta och som jag inte ens känner. När folk kommer ihåg mig blir jag lite paff. Det hände på bussen idag. Fick åka iväg till universitetet i den andra stan för att hämta en bok på biblioteket eftersom internetbokhandeln tar för lång tid. Det var en snabb visit och när jag steg på bussen igen och säger mitt vanliga glada "hej!" till chauffören säger han "hej igen". Det var samma kille som körde på andra hållet. Efter en stunds paffhet insåg jag att han nog inte kom ihåg mig som person utan snarare den märkliga mössan jag har (hade kameran fungerat hade mössan fått komma med på bild här också). Miss mössa är således mer känd än mig...


***

5 dagar kvar! Idag bjuder jag på Anders hyllningsvisa till fisken Nors som sägs lukta gurka.
Ps. Kalle Lind som varit med och skriva manuset till Skägget i brevlådan tillsammans med Måns Nilsson har en blogg, kolla in den!


Kommentarer

Anonym sa…
Men det är väl ändå trevligt att bli ihågkommen?
Matilda sa…
Karin >> Jo det har du givetvis rätt i! Så länge det är av en positiv anledning :)
Anonym sa…
Jag fastnade för att bibliotek är bättre än Internetbokhandel ibland:)
Matilda sa…
Cat >> Definitivt! Jag föredrar att låna böcker, men just den här hade varit intressant att äga också... Men nu har jag i alla fall vunnit en dags pluggande genom att göra den där lilla resan.